Idag har jag varit ubereffektiv! Det går fasen att få fart på mig då det behövs! Imorse åkte Marcus till läkaren för att kolla upp den där läskiga knölen han har på sidan. Det ska enligt läkaren inte vara något farligt men han fick ändå en remiss till Sahlgrenska, där de tydligen har fler knöl-experter. Han var hemma redan strax efter elva, och då for jag och svärfar och storhandlade inför Lyckelis namnfest imorgon. Det blev myyycket i vagnen, men jag glömde faktiskt bara en enda grej. :-) Hem igen, packa upp snabbt och så kom Veronica för att hälsa på en snabbis. Hon och Tobbe kan inte komma på festen imorgon så hon lämnade fina presenter idag istället. Vi käkade var sin delicatoboll medan Lyckeli gnagde på mitt finger och tittade något suspekt på denna till visso något bekanta, men ändå lite okända, person. Min gloapa till dotter kan verkligen blänga på något eller något, tydligen hur länge som helst, och man ser verkligen hur det maler där inne i skallen. :-) Lyckeli fick sitt första blingbling i fin namnpresent av Veronica och Tobbe! En bild finns nedan. Tack så mycket, V och T!

Sedan ville Lyckeli sova middag medan jag fixade med gästboken och godispåsar till barnen imorgon (hoppas inte för många som ska komma imorgon läser detta redan ikväll, det blir ju inte så många överraskningar kvar...), baka en långpanna äpplekaka, städa undan lite och halvt om halvt kolla på ett avsnitt av Top Model. Marcus lagade middag och vi hann precis äta upp lagom till Lyckeliten hade sovit klart. Sedan har vi hunnit med en promenad, ännu en långpanna kaka och dammsugning. Jag är inte LITE stolt över mig själv, ska ni veta. ;-)

Jo, det här med godispåsar... Alltså, de barn som inte äter godis, som är för små för det, det är klart att de också ska få en påse! (Jag har tänkt att gömma dem så får barnen leta fram just sin påse, med sitt namn på.) Men vad ger man då...? Fruktpure, så klart! Och till Amanda, Marcus brorsdotter, är det givna svaret en gurka. Det är nämligen det bästa hon vet i hela världen. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...