Direktlänk till inlägg 30 oktober 2008

Min fina familj!

Av Tina - 30 oktober 2008 20:25

Idag läste jag om ett par som förlorade sin son i vecka 20. Han dog i magen och nu ska hon föda fram honom död. Usch... Sedan jag blev mamma har jag så svårt att läsa om sådant. Det händer ju trots allt, även om jag sticker huvudet i sanden och inte vill låtsas om det. Jag förstår inte hur man kan överleva att ens barn dör... Men samtidigt så måste man ju. En av Marcus vänner och hans fru förlorade sin son. Josef dog i cancer bara några veckor innan han skulle fylla tre år. Det är så tragiskt att jag inte kan sätta ord på det. Josefs mamma bloggar om sin sorg på:


www.brohede.blogg.se


De har nu två underbart fina småsyskon till Josef, och livet går uppenbart vidare. Men sorgen får de bära med sig varje dag. När jag får såna här tankar slås jag av hur lyckligt lottad jag är. Jag har en fantastisk man och en underbar dotter, som mår bra! Jag har INGENTING att klaga på i hela världen! Många glömmer bort det fina som finns, och oroar sig alldeles för mycket över pengar, vädret, skolan, jobbet, disken osv. Det gör ju jag med. Jag vet att jag inte direkt är den första som skriver det, men alla borde verkligen stanna upp och fundera på vad som är viktigt. På riktigt, alltså. Inte sådär "åh, jag bara måste ha de där stövlarna-" eller "vinner inte Blåvitt allsvenskan i år, så...."- vikigt, utan det som är viktigt på riktigt.


Min fina familj, gud va jag älskar er!

 
ANNONS
 
Socka

Socka

30 oktober 2008 21:41

Åh fy My skrämde oss som tusan idag då jag badade med henne och jag tänker ofta precis som du skriver. Vad lyckligt lottade vi är som får leva med våra fantastiska män och underbara döttrar... och GUD VAD JAG BARA VILL PUSSA PÅ LYCKELIIII Vilken riktig SÖTNOS hon är, blivande heartbreaker! Voi voi

http://socka.blogg.se

 
tinkerbellan

tinkerbellan

31 oktober 2008 16:24

nej fy.. sånt klarar inte jag heller.. Vi har ju haft våran räddsla själv att förlora sitt barn.. klarar verkligen inte av när andra gör det.. tänker alltid.. tänk om det varit vi..

http://www.tinkerbellan.webblogg.se

 
tinkerbellan

tinkerbellan

31 oktober 2008 21:48

Ja mestadels e han en glad prick.. Lite gnällig om kvällarna.. e precis som om han e övertrött o inte kan somna.. Men jag har mina knep.. Nappen i munnen o så lägger jag mej brevid honom o släpper fram mitt hår i ansiktet på honom.. så snusar han på det o borrar in sej.. så somnar han..

http://www.tinkerbellan.webblogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Tina - 16 mars 2015 15:03

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Av Tina - 11 augusti 2013 16:13


Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Av Tina - 8 augusti 2013 20:59

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Av Tina - 25 juli 2013 22:23


Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Av Tina - 25 juli 2013 16:31


Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se