Så kommer vi till syskonen. Först är det faddrarnas familjer. Jag valde att ta ett kort på bara faddrarna och Lyckeli, för jag fick faktiskt inte några bra bilder på vare sig Lars (Teres man), Teres och Lars barn (fast Teo syns nog på ett kort i inlägget från igår, längst ut till höger) eller Åsa, Cristians tjej. Deras dotter Amanda såg ni ju på kortet i förra inlägget, tillsammans med Barbro.

Av Teres och hennes familj fick Lyckeli ett jättefint halsband, med en månadssten för juli i. Superfin! En sådan sten fick jag när jag var liten, så jag är glad att Lyckeli fick det också. :-)

Av Cristian och hans familj fick Lyckeli en underbar spargris (inuti den låg fem guldpengar samt en rund, inplastat lapp, i storlek av en femma, på vilken det stod "Är pengarna slut - kontakta din fadder." :-D Han gav även ett litet "fadderkort" på vilket det fanns hans namn och personnummer, och på baksidan var det en bild på honom med texten "om du behöver hjälp eller stöd, kontakta din fadder." Hihiii, så sött gjort! Jag blev helt varm i själen! De gav även en av de finaste böcker jag har sett någon gång. Den heter "Var är min syster", av Sven Nordqvist. Ni vet, han som tecknar Petsson och Findus också. OJ va fina bilder det är i den! Heeelt underbara! Det tar en lång stund att gå igenom varje bild, och ändå hittar man hela tiden nya saker. Kolla in bilden på gubbarna som står på varandra. Det är bara en tredjedel av EN sida! Jag och Marcus var helt exalterade här igår och jag tittade i den där boken innan jag somnade.

Tack för de fina presenterna!

Kommande män till rakning är Stig och Barbro, Lyckelis farföräldrar, samt Stigs bror Rune. Rune är fadder till Marcus så det var ju givet att han var bjuden till festen. Rune är han till vänster, bredvid Stig, medan Barbro leker lite med Amanda, sitt förstfödda barnbarn. Av Stig och Barbro fick vi en fin liten ram där de nu i efterhand (de ville ju kolla att presenten gick hem först) ska gravera in det datum då Lyckeli föddes, samt en liten skål att lägga Lyckelis första tand i. Vi fick även en fin bok - Barnens älsklingar - samt ett generöst pengabidrag att lägga i Lyckelis första spargris (den kommer i nästa inlägg!). Av Rune fick vi en fin bok som heter Min Skattkammare, full av små visor, ramsor och fina bilder.

Stort tack för presenterna!

Ja, då var det dags att visa vilka som var med på namnfesten och vad vi fick av dem! Så många fina presenter, det var inte EN ENDA som vi inte var jätteglada över att få! Alla hade verkligen lyckats hitta saker som var jättefina och som vi känner är BRA! Det hade självklart varit en lika bra fest om alla kom utan paket, men jag tycker själv att det är så roligt att ha fina minnessaker från alla. Så nu börjar visningen!

Nedan är ett kort på Melinda, Peter och deras son Vilmer. Med ryggen mot kameran sitter Frida, hennes Fredrik var tyvärr kvar hemma (lite krasslig) men deras dotter Vera ligger och vilar i vagnen medan hennes mamma äter lite. Av Melinda och Peter fick vi en jättefin tavla som Melinda själv har målat, och av Frida och Fredrik fick vi fina tummenskedar och en tallrik med sugpropp under.

Tack för de fina presenterna!

Hm, hur ska jag lösa det här... Jag har massor av kort jag vill lägga upp, för alla presenter var så himla fina att jag vill visa dem allihop... Äh, jag skriver först lite om festen i allmänhet och sedan får jag skriva ett inlägg var om varje present och vem vi fick dem från! :-D Det blir bra.

Jo, lilla Lyckeliten har ju firats med en namnfest och jag tycker det blev en jättebra dag! Klockan tre började folk trilla in och vi bjöd på smörgåsar och sedan äpplekaka med vaniljsås. Medan gästerna åt fick de svara på frågor i ett Lyckeli-quiz, vilket de nog tyckte var rätt klurigt... Vi var mest förvånade över att Melinda, som "inte ens" är släkt utan tillsammans med en av Marcus vänner (fast hon är ju vår vän MED) kunde alla frågor av typen "vilken tid är Lyckeli född?", "Hur mycket vägde Lyckeli?" och sånt. Det är ju inte det man håller reda på bland vänners barn, kanske... Men det visade sig sedan att deras present var en jättefin tavla med all den informationen på, som Melinda har målat själv. Då var det inte så konstigt! :-) Men det tavlan kommer i ett senare inlägg!

Lyckeli var helt fascinerad över alla människor, och till slut var hon så full av intryck att hon varken kunde äta eller sova. Hon hängde dock tappert med ändå till kl 18, då jag skickade hem henne tillsammans med hennes pappa och farmor för att vila ut i lugn och ro hemma. Det dröjde dock till 22 innan hon slappnade av så mycket att hon kunde äta ordentligt, och sedan slocknade hon gott i vaggan. Sötgrisen! Tur att det inte är ett så stort kalas på läääänge nu. ;-)

Nedan finns kort på det lilla smörgåsbordet, på lite folk samt på mig, Marcus och Lyckeli med faddrarna. Det var min storasyster och Marcus storebror som var faddrar.

Idag har jag varit ubereffektiv! Det går fasen att få fart på mig då det behövs! Imorse åkte Marcus till läkaren för att kolla upp den där läskiga knölen han har på sidan. Det ska enligt läkaren inte vara något farligt men han fick ändå en remiss till Sahlgrenska, där de tydligen har fler knöl-experter. Han var hemma redan strax efter elva, och då for jag och svärfar och storhandlade inför Lyckelis namnfest imorgon. Det blev myyycket i vagnen, men jag glömde faktiskt bara en enda grej. :-) Hem igen, packa upp snabbt och så kom Veronica för att hälsa på en snabbis. Hon och Tobbe kan inte komma på festen imorgon så hon lämnade fina presenter idag istället. Vi käkade var sin delicatoboll medan Lyckeli gnagde på mitt finger och tittade något suspekt på denna till visso något bekanta, men ändå lite okända, person. Min gloapa till dotter kan verkligen blänga på något eller något, tydligen hur länge som helst, och man ser verkligen hur det maler där inne i skallen. :-) Lyckeli fick sitt första blingbling i fin namnpresent av Veronica och Tobbe! En bild finns nedan. Tack så mycket, V och T!

Sedan ville Lyckeli sova middag medan jag fixade med gästboken och godispåsar till barnen imorgon (hoppas inte för många som ska komma imorgon läser detta redan ikväll, det blir ju inte så många överraskningar kvar...), baka en långpanna äpplekaka, städa undan lite och halvt om halvt kolla på ett avsnitt av Top Model. Marcus lagade middag och vi hann precis äta upp lagom till Lyckeliten hade sovit klart. Sedan har vi hunnit med en promenad, ännu en långpanna kaka och dammsugning. Jag är inte LITE stolt över mig själv, ska ni veta. ;-)

Jo, det här med godispåsar... Alltså, de barn som inte äter godis, som är för små för det, det är klart att de också ska få en påse! (Jag har tänkt att gömma dem så får barnen leta fram just sin påse, med sitt namn på.) Men vad ger man då...? Fruktpure, så klart! Och till Amanda, Marcus brorsdotter, är det givna svaret en gurka. Det är nämligen det bästa hon vet i hela världen. :-)

Jaha. Idag fick jag ett mystiskt brev på posten. Det var från en viss Peter Henriksson, som tycker jag ska betala 13750 kronor för "16+4st stor bal". Jag kan läsa mig till att det handlar om hösilage, och på den här räkningen står alla mina hästar uppräknade. De heter Matilda, Johanna, Anna, Linnea E, Stjärna, Varvne, Hult, Kajsa, Michaela, Ellen, Maggan, Linnea H och Malin. Det står så! "HÄST" står det med stora bokstäver ovanför alla namnen. Vem döper två av sina hästar till Linnea E och Linnea H!? Inget fel på Linnea, alltså, utan jag frågar mig varför man har efternamn på krakarna? Jag önskade mig alltid en häst när jag var liten så det vore ju trevligt om det var så att jag hade samlat på mig så här många i den mogna åldern av 26, men nu är inte fallet så. Jag har lite damm och en spricka i hälen, men det räknas väl knappast som husdjur, eller?

Denna Peter ville inte svara i sin mobil då jag ringde (Eniro är allt bra att ha) så jag lämnade ett något förvirrat meddelande innan vi drog iväg till babysimmet i eftermiddags.

Det gick lite bättre än förra gången! Idag var det skoj, tyckte Lyckeli, i hela tjugo minuter. Då ville hon gå upp, så vi fick även idag ta hejdåsången från kanten av bassängen. Nästa gång kanske vi kan ta den medan vi ligger i blöt, om tiden då det är skoj utökas med tio minuter varje gång. Väl inne i duschen efteråt gav Lyckeli till "aum, aum" och njöööööt, för det var varmt och gott. Skruttungen tycker tydligen 33 grader i bassängen är för kallt. ;-) Hon måste brås på sin mormor, som vägrar bada om det är kallare än kokhett.

Vi har hunnit med en sväng till bvc för att väga, mäta och vaccinera också, direkt efter babysimmet. 6020 gram och 61 knubbiga centimeter! (Det kanske är hon som har käkat allt hö...?) Sprutan överlevde hon med, det var nog värre för hennes mamma. Stackars, söta bebis, det blev pusskalas och sova i selen direkt efteråt. Och jag lovade henne att imorgon, då ska vi bara vara hemma. :-)

Jag snackade just med lillasyrran. H e r r e g u d va jag skrattade! Det var näst intill att jag pissade ner mig. Innan jag berättar om Majas äventyr i helgen så kommer lite fakta om henne:

Maja är 23 år gammal. Hon bor i en stoooor lägenhet i centrala Uddevalla tillsammans med Linn, en tjejkompis, som är 21. Maja har varit singel sedan i mars och lever just nu loppan med utekvällar, fester, tv-spel och kompisar.

Episod nummer 1:

Maja var ute på Mårtens i Uddevalla i helgen. Hon stod och hängde i baren och tjatade med en av sina buggkompisar (ja, hon berättade stolt för mig att hon och Linn minsann är inne på ANDRA buggkursen nu. Varje onsdag stegar de iväg och svänger sina lurviga tillsammans med ett gäng damer och herrar, till lattjo dansbansmusik...). Den här buggkompisen hade väl antagligen stött lite på henne, för han räckte fram en öl till Maja. Nu kommer det roliga. Sett från hans synvinkel hände följande: Maja står och snackar lite med honom. Tar en klunk av ölen för att sedan hälla den rakt i skrevet på honom! Och då snackar vi HELA ölen! Sett ur Majas synvinkel hände detta: Hon står och snackar lite med honom. Tar en klunk av ölen för att sedan få en lätt salongsberusad storasyrra (nänä, inte JAG, utan vår storasyrra Teres) inbrakandes rakt i ryggen, varav hon tappar balansen och tappar ut hela ölen rakt i skrevet på sin buggkompis....

Buggkompisen hann alltså inte se Teres, som bara ville tjena lillaste syrran med en klapp i ryggen, (en väldigt våldsam sådan) utan såg ju bara hur Maja hällde öl över honom. Maja försökte förklara men det slutade med att stackars buggkompisen gick hem med sina blöta brallor.

Episod nummer 2:

Majas kompis Linn var lite på örat. Maja fann henne stående att prata med en viss Benny på krogen. Benny är 30 och nyseparerad tvåbarnspappa från Färgelanda. Anledningen till att Maja vet detta är att tjejen Benny separerat från är syrra till Majas ex. (Invecklat det här, hoppas ni hänger med.) Iaf - Maja drog en lullig Linn åt sidan och berättade hur läget var, och att Benny kanske inte direkt var ett kap för henne. Linn går följdaktligen fram till Benny och säger med hög och bestämd röst: "Är det sant att du har två barn som heter X och X och har bott tillsammans med X i Färgelanda!?" (Hahahahahaaa! Typ "Jaha, och hur länge har du tänkt att gå bakom ryggen på mig, egentligen!!??" Hihiiii, de har känt varann i kanske en halvtimma! :-) Stackars kille, va sjutton måste inte han ha trott!) Linn menade ju inte SÅ, utan ville bara klargöra vem han var. Det hela slutade med att Linn gick hand i hand med denna Benny längs Kungsgatan i Uddevalla, och höll på att dö av skam när Maja berättade detta för henne dagen efter. "Herregud, tänk om någon SÅG MIG!" var hennes reaktion. OCH DET BÄSTA KVARSTÅR!! Nu har han signat upp henne på facebook och flirtar hej vilt, och Linn kan inte med att dräpa av honom! Hahahaaa!

Ja, jag kan inte direkt säga att jag saknar utelivet, men jag är glad att syrran hänger kvar där så hon kan berätta sånt här för mig. :-D Nedan ett kort på mig och syrran när jag gifte mig förra sommaren. Hon var en av mina brudtärnor.

Igår var jag duktig, ska ni veta! Det var ju pissväder, rent ut sagt, under förmiddagen, så medan Marcus spelade tre Betapet-matcher på raken på nätet och Lyckeli sov ett maratonförmiddagspass på över två timmar, hann jag med en hel del. Jag plockade undan i data/barn/avlastningsrummet, som INTE är tänkt att fortsätta vara avlastningsrum. Nä, ut med skiten (en barnvagn vi ska ge bort, en uppblåst yogaboll, en stor låda barnkläder som ännu är för stora - skänkta av storasyrran -, en låda halvt full av udda porslin, en verktygslåda och tre gardinstänger) till förrådet för att göra lite rum. Nu var det iofs inte någon SKIT direkt, men det står ju bara och tar plats medan man hundra gånger tänker att "det där ska jag göra något åt snart". Och nu hände det - halleluja!

Sedan satte jag upp två hyllor i hörnet där spjälsängen ska stå. Mäta, borra, i med plugg, skruva, hänga upp. Klart! Och så upp med en tavla och dit med sängen. Gud va gott att det äntligen hände något! Marcus konstaterade nöjd att han gjorde ett kap som gifte sig med en fixaochdonatjej och jag var omåttligt (kanske lite väl i överkant i förhållande till prestation) stolt över min handlingsförmåga. :-) Nedan ser ni det fina resultatet iaf.

Idag har det varit en rätt så lugn dag. Marcus jobbar så jag och Lyckeli har varit på promenad under fömiddagen och sedan gick vi även till babymassagen på eftermiddagen. Det blev dock buss hem, och då var det en trött tjej. Hon hade nog kunnat sova för natten då hon tog en tupplur mellan sex och halv åtta, men jag fick upp henne för lite pyjamaspåklädning, bad och kvällsmat innan hon däckade i vaggan igen, strax innan nio. Min fina bebis!