I dessa dagar har jag blivit än mer medveten om hur fina personer jag och Marcus har i vår närhet. Min mamma ringer nästan varje dag och frågar hur det är, lättar upp stämningen och babblar massa nonsens om sina stövelfår och julklappar och Idol. Skönt att snacka dravel ibland. :-) Och min syrra stöttar, brorsan anmäler sig som jourhavande stöttepelare, lillsyrran skickar sms-kramar, Marcus brorsor kramar lite extra hårt och hans föräldrar kommer med mat och sällskap. Vänner hör av sig och säger att vi kan höra av oss till dem om vad som helst, de tänker på oss, håller tummarna och hjälper till med allt vi frågar om. Mina underbara vänner från den tråd på Familjeliv som jag hänger på en del skickar en jättefin bukett och ett kort med uppmuntrande ord. Det finns så många fina människor runt oss och utan dem hade det varit svårt att få vardagen att gå runt just nu.

Idag är Marcus föräldrar här. Luften har liksom gått ur mig, jag tror att allt har kommit ikapp mig nu. Lyckeli är en underbar bebis, men jag känner själv att jag behöver få en liten stund för mig själv. Så svärmor och svärfar tog med sig kastruller med mat, lussekatter och julgodis och kom upp för en stund sedan. Jag ska få knata omkring i affärer en stund och bara vara (svärfar kör till och med dit mig), utan att tänka så mycket, medan Barbro tar hand om Lyckeli. Det vinner vi alla tre på. :-)

Så, summan av kardemumman är att ovan nämnda personer är underbara!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...