Ikväll var Veronica och Tobbe här. Veronica har varit min bästa vän i många år nu, och det är alltid så otvunget att umgås med dem två. Sötaste magen hade vuxit ännu lite mer, tror jag minsann, och Veronica har nog aldrig varit vackrare. En gravidmage är verkligen hur fin som helst...

Lyckeli gjorde väl inte den bästa reklamen för bebis just idag. Hon var lite trött och hängig, kanske sitter effekten av vaccinet hon fick igår kvar ännu idag? Men mellan pluttattackerna fyrade hon av ett och annat leende, men de fick allt kämpa för dem. Tobbe busade och lekte och gjorde ljud av alla de slag, men tyket nog var det åt Veronica som Lyckeli log mest ändå. :-D Sina allra första julklappar fick hon idag, min dotter! En ska vi spara till jul (eller till imorgon, det beror väl mest på min egen karaktär... Kanske råkar Lyckeli få tag i paketet och påbörja avrivningen av papper, vem vet?) men en fick hon öppna idag. Och jag trodde inte hon skulle vara så med på noterna, men hon slet och rev med frenesi. Hon tog i ända från tårna, sträckte på benen, stånkade och rev remsor av omslagspappret. Och belöningen kom i en liten grå, fin mus med en skallra. Super! Hon gillar ju saker som låter. Favoriten de senaste två dagarna har varit en papperspåse som prasslar roligt, men nu kanske jag kan få byta ut dem mot herr Mus. :-)

 Lyckeli tackar så fint för den söta klappen!

Glöm inte se Veronicas fina mage, den syns allt på kortet här nedan om man kikar efter den.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...