Jag och Marcus har sedan några veckor börjat med en grej... Efter Lyckelis eftermiddagssovning (hon brukar vakna runt halv sju) så delar vi upp kvällen i halvtimmar. Det är ofta då man vill sitta och dona framför datorn eller pyssla med sitt. Och sedan vi började dela upp tiden vi är med Lyckeli i halvtimmar så har vi

1) Lugn och ro då man väl sitter med sitt

2) Mer energi och fantasi då man väl är med Lyckeli

3) Börjat se tiden med henne som ännu mer positiv

Jag kan utveckla den sista punkten... Jag älskar att vara med min dotter. Men efter två timmar kink och bärande (om det nu är en sån kväll) så känner jag själv att tiden går åt till att inte få henne att plutta sig - inte att få henne att ha roligt. Och så tänker man på allt annat man vill eller borde göra. Men nu så springer jag till Marcus då det är min tur att ta Lyckeli, och jag busar och roar och tycker det är genomgående roligt att vara med henne! Förr kunde det ofta bli "nu är det din tur att ta henne" men nu är det "nu är det min tur att ha henne!" Detta tack vare att vi delar upp tiden. Marcus tycker detsamma. :-) Nu dansar de runt i vardagsrummet men jag ska bannemej skicka iväg det här nu och resa mig från soffan. För nu är det min tur att ha henne! :-D

 

Madde

15 februari 2009 10:57

Ni måste klart få ut denna idé til världen ! Hur bra som helst och kan nog rädda många trötta föräldrar och relationer och ge den där lilla extra energin som man faktiskt behöver men inte alltid vet vart man ska hitta som småbarnsförälder. Kram

http://www.mammalillfis.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...