Då Lyckelis brännskador ännu inte hade läkt fick vi hoppa över babysimmet några veckor. De var väldigt tillmötesgående och vänliga på aquabarn och vi fick boka upp oss på återsim för alla de gånger vi missat. I vanliga fall får man ett återsim per kurs men nu när det var så speciella omständigheter så kunde man få fler. Och det var det ju - speciella omständigheter alltså. Så nu har vi ett återsim kvar, imorgon, och det känns faktiskt som om vi har kunnat ta igen det vi har missat. Lyckeli är en fena på att hålla sig fast runt min eller Marcus hals då vi simmar omkring, antingen på rygg eller mage. Hon håller sig till och med fast på det sättet då vi dyker under vattnet, hon håller andan och är sötast i hela världen då hon kommer upp till ytan igen, med vattnet rinnandes från det korta, korta håret och med tungan utanför munnen. :-) Hon älskar att plaska, balansera i vattnet och bli kastad upp i luften och fångad då hon är halvvägs ner i vattnet igen. Min älskade, lilla knubbsäl!

Så här skulle coolingen sitta idag då vi gick iväg till simmet:

Lyckeli har hittat skafferiet. Ett tag hade hon dille på att öppna frysen men det har hon tack och lov lagt av med helt nästan. Istället ska det dras ut grejer ur skafferiet, allt hon når, och det ska sultas på det och sedan ska det läggas lite överallt. Lite i gåstolen, lite under den, lite vid sidan. Hon drar ut påsar med lök (kolla under gåstolen på bilden), kartonger och tuber som hon får tag på, och lycklig som få strålar hon mot en då man undrar vad sjutton hon sysslar med. :-) Det är min bebis, det.