Lyckelis farbror David hälsade på under fredagskvällen. Med sig hade han sin tjej Lina, som inte varit här förr, och kvällen blev jättelyckad. Vi åt mat, drack lite vin och pratade om ditte och datten. Lyckeli var jätteledsen stundtals, den här nedrans förkylningen är hemskt för henne. Till slut, då vi tog fram badbaljan och satte henne att bada ute hos oss i vardagsrummet, blev hon nöjd för en stund. Och det var en rolig syn med en plaskande bebis mitt på golvet, helt malplacerat. :-)

David, Lina och Lyckeli.

Här hemma fortsätter snoret att ha oss i sitt våld. Det täpper till näsor och halsar, och gör nätterna upphackade och lite ledsamma. Men vi gör det bästa av det; leker och busar inomhus och torkar små näsor med mjuka näsdukar.

Lyckeli gillar att resa sig mot allt just nu. Helst mina ben, kinkandes, får då kommer man ofta upp i mammas famn. Fast roligast är det att klättra på pappa då han ligger på golvet. Det ska klängas och dras i kläder och helst ska man upp i ansiktet på honom. :-) Söta Lyckeliten, så fin du är mitt i allt det här snoriga.

Lyckeli reser sig mot matstolen, men balansen är inte helt hundra än. Mamma är beredd att ta emot om det händer något.

Lyckeli klättrar på en trött pappa.