Lyckelis äldsta kusin - Jonna - är på språkresa i Jersey, England. Hon verkar trivas super, utifrån det vykort som låg och väntade i lådan härom dagen. Lyckeli smaskade glatt på det men sedan såg jag att hon satt och andades jättedjupt, och liksom suckade ut luften, med kortet framför sig. "Hm... känner igen." tänkte jag och kikade lite närmare. Jag hade rätt! Det var en blomma på frimärket, och det jag hade hört var ju Lyckelis lukta-på-blommor-ljud, vilket jag hör så fort hon får syn på en blomma värd att luktas på. Idag var vi i Mölndal för att handla lite och då Lyckeli fick gå själv, hållandes mig i handen, tog det låååång tid att gå Brogatan upp. :-) Det står nämligen massor av fina blomstergrejer (blomsterlådor? Blomsterarrangemang? Blomsterbetonggrunkor?) i mitten av gatan och alla innehåller fina luktagott-blommor. Klart man måste stanna och lukta! :-D

Efter shoppingen gick vi hem till Lyckans farmor och farfar. Jag slipade lite på växa-sängen som Lyckeli fick av grannen, vars dotter har vuxit ur den, medan Lyckeli grävde i sandlådan och blåste såpbubblor med farmor. Det kommer nog ta ett tag innan jag är klar med slipningen men OJ va fin den kommer att bli sedan, då jag betsat den och köpt massa fina kuddar att ha till att gosa in sig i! Bild kommer då jag är klar, vilket jag HOPPAS bli innan jag börjar jobba igen.

Det enda molnet på himlen just nu är bildligt; vi väntar fortfarande på svaren som David ska få angående tumören de opererade bort för över tre veckor sedan. Tre veckor är lång tid, men skönt nog har vi lyckats att inte tänka för mycket på det. Det är nog tack vare att David är så glad och positiv. Håll tummarna för att det kommer ett positivt telefonsamtal imorgon!

Härom dagen var Lyckeli sötast i hela världen: hon fick ett äpple och kröp omkring och smaskade på det, men så var det så himla tyst ett tag. Då jag och Marcus kollade efter så hade hon slagit sig ner på läragå-vagnen, där hon satt och fikade i godan ro, tillsammans med hunden! Hihiii, va sött!

Blomman som Lyckeli tyckte luktade gott. :-)

Så här arg blev bebis härom dagen då hon inte fick äta gröt med mammas mobil i munnen...

Det har blivit många landet-turer det senaste, vilket uppskattas av både vuxna och barnet i den här familjen. Jag och Marcus njuter av lugnet, umgänget med familjen och naturen. Lyckeli njuter mest av traktorn, gungan och all den uppmärksamhet hon får då det är fler än jag och Marcus i närheten. :-D

Bara regnbrallorna är på så kan skruttan ströva omkring bäst hon vill. Hon vill gärna ha ett lillfinger att hålla sig i, och varje morgon bär det av ner till ladan för att vinka till traktorn och sedan klappa glass-gubben som står, lite dammig, inne vid trappan upp till skullen.

Nu ska vi dock vara hemma i veckan. Marcus jobbar i dagarna fyra så vi ser honom inte alls förrän på söndag morgon. De skulle ränna iväg till Stockholm. Här hemma ska vi försöka hitta på massa roligt. Idag ska vi leka järnet i sandlådan, ta bussen till Mölndal för att köpa present till granndottern (jag fick en växasäng av dem emot att jag skulle köpa en liten present till dottern i familjen, som har haft den, vilket ju var ett lätt byte!) och sedan ska jag slipa på ovan nämnda växasäng hos Marcus föräldrar medan Lyckeli säkert kör med dem på sitt vanliga sätt. :-) Dessutom skiner solen, så det ser ut att bli en mycket fin dag.

Halva tjocka släkten var på landet då vi kom (från vänster): Rune (Marcus farbror), David (hans lillebror), Cristian (hans storebror), Åsa (Cristians tjej), Gerd (fru till Bertil), Lina (Davids tjej), Amanda (Lyckelis kusin, Cristians och Åsas dotter), Stig (hans pappa), Bertil (hans farbror), Thomas (Bertils och Geds son, alltså Marcus kusin) och så självaste Marcusälsklingen.

Mmmmm... gröt! Och Lyckan ska själv hålla i skeden, då slinker gröter ner lättast.

Skitglad!

Badkar finns inte på landet, men är man liten som en fis kan man bada i diskhon.

Och så kan man hjälpa farfar rensa svamp; mycket intressant.

Så här glad blev hon då hon lekte tittut med pappa. Hon gömde sig bakom stolen och så kikade hon fram då Marcus hade undrat vaaaar Lyckeli kan vara... Hon kiknade av skratt varje gång.