Jag som skulle komma ifall med bloggningen! Vad hände? Tja, skit samma. Jag gör ett nytt försök.  Förra helgen var vi på kalas i Väne ryr, hos min syster och hennes man. De fyller både i sista halvan september så de brukar slå ihop sina kalas till ett. Det bjöds på så HIMLA god mat, ska ni veta. Jag och Marcus fick vegobiffar gjorda på bovete, rotfrukter och potatis i ugnen, plommonchutney (hemmagjod!) och örtsås. Grönsallad till det och middagen var komlett. Tack, snälla syster!

Det bästa på kalaset var annars att Lyckeli ääääntligen accepterade att min bror Tobbe ens tittade på henne. Tidigare har hon varit till synes rädd för honom, sådär till den grad att hon har gallskrikit när han har sagt hej till henne. Men nu gick det bra! Hon satt i hans knä bra länge, pillade i hans plånbok (ja, han var beredd att ge vad som helst vid det här laget, och plånboken verkade vara vägen till Lyckelis hjärta ) och de snackade om ditten och datten.

Min mamma, Marucs, Tobbe och Lyckeli.

 

Helené

27 september 2009 16:54

Guuuud så lik din mamma du är! :)

Superfina kort. Och du är så himla bra på att srkiva, roligt att läsa! :)

http://missh.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...