Tusen tack för de kommentarer till barnmorskebytet jag fick! Jag blev glad för pushandet, det behöver jag. Jag ska tala med den bm jag VILL ha imorgon då jag ändå är på sjukhuset, om hon är ledig några minuter för att tala med mig. Jag tänkte att det är lika bra att se om hon har plats i sitt schema för att ha mig som patient innan jag tar upp det med den bm jag har nu. OM hon har det så ska jag ringa min nuvarande bm och tala med henne.

Jo - sjukhuset imorgon, ja. Det är ju dags för uppföljningen av rutinultraljudet, där de upptäckte vid en mätning att hålrummet i hjärnan var för stort. Förhoppningsvis var det en felmätning, men det även visa sig vara en eventuell vattenskalle. Håll tummarna för mig!

En god nyhet: det verkar gå vägen för Veronica och Tobbe vad gäller lägenhetesbytet, efter mycket strul och många om och men. Imorgon ska alla tre parter i treskiftsbytet träffas och skriva på papprena, och sedan tar det ju några veckor för alla bostadsbolag att acceptera bytet. Men om allt går vägen kanske flytten redan sker i mars, och då får jag världens bästa grannar i så fall! :-D

Jo, några av Lyckelis nya ord de senaste veckorna:

Baaaa -  napp

Titta

Os - Jos

No-neee (ibland "bo-nee") - farmor

kiss

bajs (iofs har hon sagt det över en månad nu)

puh - nalle Puh

se - Nasse

Manda - Amanda (kusin)

Isa - Elias (kusin)

Min rediga tjejja. :-)

Vad gör tre trötta, gravida, sällskapssjuka bruttor en lördag i mitten av januari? Jo - åker på SPA. Självklart! Off ww go, till St Jörgens SPA på Hisingen. Det var fina fisken, väldigt lika Asia SPA i Varberg, som är mitt och Marcus favvoställe när vi ska koppla av. Jag, Annika och Sandra vaggade in där (Sandra är först ut med att föda, sedan är jag 8 veckor efter henne och Annika sedan 6 veckor efter mig) vid halv tio, efter att ha lämnat män, barn och packning hemma hos Sandra så de fick roa sig själva medan vi var iväg.

Förutom att strosa runt på själva SPAavdelningen, där det fanns olika basturum, duschar, varma källor, kalla självplågartunnor, frukthörnor och te/vattenstationer, så unnade vi oss var sin behandling. Jag tog en som heter "dunlätt" och den gick till på följande sätt:

- scrubb av fötter och underben efter ett fotbad

- insmorning av hela kroppen med en vit-näckros-gegga

- jag fick lägga mig på en brits och sedan blev jag inpackad i nån slags plastfolie och över det ett stort "folietäcke"

- britsen under mig sänktes ner och jag guppade sedan omkring i vatten, utan att jag blev blöt då jag var helt som i en kokong. Behöver jag säga att det var HIMLEN för en trött rygg och bakfogarna, som ger sig tillkänna då jag ligger ner?

- jag fick en gudomligt skön ansiktsmassage med nån slags smörja som luktade gott

- jag låg sedan och softade där i tanken med lugn musik på, svag belysning och näsan full av luktagott (vit näckros är en ny upplevelse!). Jag var precis på gränsen till att somna då tjejen som hade hand om mig kom tillbaka

- snabb avduschning

- jag fick nån slags bodyolja sprutad på ben, armar, mage och rygg

- vatten att dricka, torkad mango och årets äckligaste: torkad ingefära. Den lämnade jag kvar efter ett mycket litet smakprov

Det var det hela! Vi åt sedan en god lunch, alla tre, och tog ett skönt bad i den varma utomhusbassängen. Det var dock mindre skönt, vill jag påpeka, att gå till och från bassängen i bara bikini då det var massa minus i luften.

Väl hemma igen märkte vi att både män och barn hade haft det bra, de med. Lek, sång, bus och, för Lyckelis del, överförtjusta rop varje gång hon fick syn på en av Sandra och Bengts tre katter. Vi åt en gemensam middag innan vi for hemåt igen, mycket nöjda allihop.

Jag önskar jag kunde sova djupt på nätterna. Istället vaknar jag hela tiden, vi snackar tre, fyra ggr i timmen. Jag känner mig som en zoombie på dagarna och mår illa av att inte sova så mycket och bra som jag behöver. Ynk, gnäll, stackars mig, kink, plutt, jag VEEET! Men jag måste få klaga lite ibland.

Jag vill byta bm med. Jag klickar inte med min och hon fattar inte vad jag menar med mina förslag på insulinändringar och sånt som har med diabetesen att göra. Jag vet bara inte om jag vågar byta... tänk om hon blir arg eller ledsen? Usch va fånigt, jag måste bara samla ork och mod att ta upp saken med henne.

Over and out.

Jag har en ny favorit vad gäller mat: sushi! Nu blir det ju inte med fisk som det oftast är, utan maki med grönt i mitten och större bitar med tofu och avocado. SÅ GOTT! Jag köpte med mig det hem idag till mig, medan Marcus ville ha en massamancurry. Det visade sig dock då jag kom hem och vi hade dukat upp att jag inte är den enda som är glad i sushi... Lyckeli snodde tre av mina makibitar och åt sedan hela sin egen middag, så jag i min tur fick nalla lite av Marcus gryta och ris.   Vi blev dock mätta och belåtna alla tre, kan jag lova.

Det var länge sedan vi hade en vinter med så här mycket snö.   Jag är väl inte så himla noga med det själv men jag måste erkänna att då det inte tinar och sedan fryser på, så att det blir snorhalt och knöggligt, så är det mycket roligare att vara ute i det här vita, fina än i det vanliga, gråa regnblasket som ofta infinner sig i Gbg-trakterna. Speciellt då man har en dotter som älskar att bli dragen runt i pulkan, och speciellt då Marcus igår hittade sina gamla supersize termobrallor med hängslen, som går hela vägen runt bebismagen på mig.   Så ut gick vi, jag och Lyckeli, efter frukosten idag. Vi skottade (jag), käkade snö (Lyckeli) och lekte i över en timma innan de äppleröda kinderna blev lite för äppleröda och vi fick gå in igen.

Liten fis i mycket snö.

Nyss inkommen, i mysartagen med Nasse och Puh under filten i soffan.

En eftermiddag då man inte alls har lust att gå ut i kylan, vad gör man då? Jo - man bakar. Jag och Lyckeli improviserade ihop en liten deg med rivet äpple, mjöl, rågsikt och annat smått och gott, och det blev jättegott! Mmmm... Farligt gott, skulle jag nog kunna säga, och jag slängde därmed in det mesta i frysen. Mitt blodsocker pallar inte hur mkt bröd som helst på en och samma dag. Lyckeli älskar att baka, att peta och fråga och hälla i grejer som ska i degen. Hon vill gärna göra allt mamma gör, så det tar lite tid, men vad gör det? Så här fina blev bröden iaf:

Och medan de gräddades i ugnen passade Lyckeli på att vila ut lite framför teven:

Jag är skitnervös. Igår startade vi en mycket nervkittlande process som gäller att få hit min bästa vän Veronica och hennes familj till området. Det är ju en egen förening där vi bor och väntetiden för att få komma in är massa, massa år. MEN så är det en man på vår gård som vill ha ett snabbt byte. Dock tycker han att Veronicas lägenhet är för stor, så de försöker få till ett trebyte. Nu väntar jag till klockan nio, för då ska mannen på gården få reda på om han får en etta här i Mölndal, men får har INTE den så verkar det som att Veronica får hans här uppe och så tar han ett etta som de har hittat på Guldheden, vars boende jättegärna vill ha Veronica trea. Gud, jag får magsår... jag vill så himla gärna ha hit Veronica, Tobbe och Tristan, och det är en chans som INTE kommer att komma igen, den sannolikheten är minimal. Så håll tummarna för oss nu!

Vad händer här hemma då? JO - igår kväll kände både jag och Marcus hur bebisen i magen kickade.    Det gällde att trycka emot lite med handen så fick man respons, och det var extra roligt för Marcus att få lite närkontakt med fisgrynet. Jag har ju iaf känt små buffar då och då sedan vecka 15 (är i vecka 20 nu) men han inte upplevt hur bebisen rör sig mer än på ett tidigt ultraljud. Det var mysigt att känna en rörelse som faktiskt var mer som en spark, istället för fladdret och det där "var det bebisen?"-tvivlet.

Lyckelis nya favvo är champinjoner. Idag serverades det champinjonsås med potatis och sojaburgare och tomat men då såsen var slut var Lyckeli "mätt". Och till mellanmål en stund före middag så var det bara färska champinjoner som dög för fina Lyckan. Jaja - det finns betydligt värre öden än att servera champinjoner till sitt barn.   

Marcus jobbar tis och ons så vi får se vad jag och Lyckeli hittar på. Sedan börjar jag jobba på fredag så det är inte många lediga stunder kvar nu av julledigheten.

Jag fick tummen ur imorse för att ta kort på magen igen. Jag är i v 19 nu, närmare bestämt 18+5 idag. Jag skrev +6 på magen, så ni får tänka att magen ser ut så här imorgon.   

Va tror ni? Killmage? Tjejmage? Nu börjar man ju kunna gissa iaf.