Idag gjorde vi tillväxtultraljudet på Östra; det första under denna graviditeten. Det görs nu ett var fjärde vecka fram tills jag föder. Läkaren vi hade var SÅ HIMLA BRA! Jag har aldrig sett så fina ultraljudsbilder förr då jag legat där på britsen, under något av alla mina ultraljud. Ett litet ansikte som var så fint, så fint, små händer som knöts framför näsan och små fötter som låg och sparkade uppe på min högra sida. Huvudet låg nedåt och ryggen mot min vänstra sida.

Vikten uppskattades till 1434 gram, vilket är 12.1 % över standardkurvan. Lyckeli fick drygt 11 % över kurvan under första tillväxtultraljudet, minns jag, så det ska bli intressant att se om denna bebis följer samma kurva som hon gjorde.

Hålrummet i hjärnan har en storlek som INTE går över gränsen till för stort, och läkaren var mycket tydlig med att vi inte ska oroa oss mer över det där nu. Det känns jätteskönt att kunna släppa det och att det var som vi kände på oss; ingen fara!

Summan av kardemumman är att jag är jätteglad! Nu är det bara 11 veckor kvar, knappt, och jag känner att det närmar sig med stormsteg! Att vårsolen värmer och strålar utanför passar så bra in just idag.   

 

Cecilia

9 mars 2010 14:48

Hej på er:) Jag är här och läser men skriver inte så flitigt;) Gud vad roligt och få se lilla bebis så tydligt:) Finns inget finare!!
Vill berätta att vi fick en liten tjej till den 22/2 kl. 04.17:) Elin ska hon heta:) Ser fram emot att se vad ni får för litet gryn:) /Stoooor kram från Cecilia

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...