Besöket hos barnmorskan gick bra. Jag har VÄRLDENS bästa bm, hon är både trevlig och jäkligt kunnig, så jag känner mig trygg hos henne. Här har ni några siffror:

hb: 137

blodtryck: 120/60

sf: 31

hjärtljud: 136-142

Det var inte så mkt mer med det.    Jag ska till barnmorskan igen 8 april, samma dag som jag ska göra nästa tillväxtultraljud. Det ser jag fram emot!

Dagen har varit både upp och ner. Mysig morgon, men precis då jag börjat koka Lyckelis lunchmakaroner, sitter i pyjamas och syr lite på ett par trasiga brallor och Marcus gett sig iväg för att springa en mil, då ringar ordföranden i bostadsföreningen här upp och frågar var jag håller hus... jag har helt missat extramötet som började klockan elva! Jaha - på med kläder på mig och Lyckeli, släng i makaronerna och moroten i en bunke, i med några vindruvor i en annan och så iväg. Jag hann på tio minuter. Att Marcus sedan inte hade nycklar med sig och därmed blev utelåst är en annan sak, tur jag inte var borta så länge. Lyckeli fick käka lunch under mötet och jag kom hem i tid till hennes middagstupplur.

Eftermiddagen blev bättre! Vi åkte till Sandra, Bengt och Tilde, dit också Annika, Mikael och Elly kom. Vi lekte, beställde sushi och garvade åt gravidkrämpor och fula kort vi lyckades ta. Det var en jättemysig kväll och det värmer så i hjärtat då barnen leker så bra tillsammans. Nästa gång vi ses är ni nog en person till i skaran som befinner sig utanför en mage, då Sandra är i v 38 av sin graviditet nu (eller om det är imorgon hon går in i den...). Undrar hur det ser ut en dag då vi alla umgås om ett halvår, då vi alla har två barn var. Hahaha! Trevligt kaos, skulle jag tro.   

Lyckeli rådiggar katten Lappis och kastar gärna små leksaker till honom.

Mmmm... majskrokar! Sötnosarna matade varandra; här är det Elly som ser till att Tilde får smaka.

Coola Elly!

Tre mammor med två barn var. Ett inuti och ett utanpå. Få se nu - föredrar ni den ordnade, fina versionen...

Eller kaosvarianten? Hahahahaha! Snyggare har vi varit alla tre mammor, tror jag bestämt. Hahahaha!

En liten åktur hann de med innan vi for hemåt vid halv åtta.

Tack för en trevlig eftermiddag och kväll, alla inblandade!

...kommer upp i tö. Och det är ju uppenbart att det mest handlar om hundbajs. FY fasen va bajboffar det ligger överallt, speciellt längst med gångbanorna här. Undrar om folk tror att bajset komposteras då det ligger djupfryst i snön? Förhoppningsvis gör det det snabbt nu iaf - då våren är här.

Vi har njutit av det fina vädret genom att vara ute i två omgångar. Lite hopp från diverse brunns- och rabattkanter, lite klättring på en stor sten, spring på rampen till trädgårdskomposten, grävning i sandlådan och försök till skitig-is-ätning hann vi med under dagen.

Tobbe tog med Veronica på överraskningsresa den här helgen, och efter uppdateringar på facebook och i mobilen vet jag ju att de befinner sig i en lyxsvit på ett hotell i Halmstad, med bubbelbad och champagne på rummet och trerättersmiddag nu under kvällen. Det är de värda efter all slit med flytten och diverse förkylningar, halsfluss och öroninfektioner.   

Kort från utestunden idag:

Jag och Lyckeli klänger på klätterställningen på gården.

Glad fis ute och går.

Upp på stenen bara SKA MAN, tydligen! Ingen hjälp får mamma eller pappa ge, men Marcus lyckades smyga dit en hjälpande hand mot lilla rumpen då den skulle upp och sedan kan man i alla fall hålla ett tag i baksidan av jackan och hoppas att envisa ungen inte märker det.   

Okej, jag bjuder på en bild på mig själv med, trots att jag ser ovanligt sleten ut här. Men så blir det då man inte orkar duscha eller kleta på ens lite kajal runt ögonen.    Jag antar att ni mest glor på magen ändå.   Snart 30 fulla veckor har jag gått nu och tack och lov får jag iaf över vårjackan över armarna. Jag kan iofs inte ta armarna framåt, men vinterjackan svettas jag ju ihjäl i så det får bli denna nu ett tag, trots att den är några nummer för små för mig nu i mitt höggravida tillstånd.

Då jag väntade Lyckeli var det hallon som var min stora craving. Jag köpte 2.5 kg i veckan och åt. Halvtinade, i en stor skål, var de godast, men det blev även en del smooties och hemmagjord sorbet.

Denna gång var det plommon som var det mest lockande till en början i graviditeten. Men nu, sedan kanske 10-12 veckor tillbaka, är det SUSHI som jag bara MÅSTE ha minst en gång i veckan, gärna fem. I Mölndals centrum finns världens bästa sushiställe, där vi beställer veggo-sushi med avocado och tofu, samt maki med grönsaker i. Det vattnas i munnen bara jag skriver om det, och då åt jag ändå sushi så sent som igår.

På Öppna Förskolan finns det en blå elefant som man kan sitta och studsa på. Lyckeli ÄLSKAR denna elefant och blir nästan lite arg ibland då andra barn försöker att ha den.   Igår var vi på Netto en kort sväng och där hittade jag en likadan typ av leksak men en gul kanin istället. Lyckeli blev eld och lågor då vi kom hem och blåste upp den.

Tänkte passa på att visa "onda ögat" som hon får till ibland. Sött, men OJ va allvarlig hon ser ut.

I julklapp fick Lyckeli en jättefin body av sin polare Tristan. Nu är den lagom stor och så här fin är hon i den:

Idag, tisdag, var farmodern här och lekte med Lyckeli ett tag. Snoret rinner på henne men ut skulle hon ändå, och hon sprang runt som en tok och hoppade, klättrade, busade och skrattade i nästan två timmar. Först försökte farmorn gå in efter en och en halv timma men det blev sådan katastrofgråt att de fick ta några varv till runt huset.   

Det är en sådan lyx att ha farmor och farfar till Lyckeli så nära! De ställer ALLTID upp så fort vi knystar om att vi behöver hjälp med något. Det är det närmaste man kan komma att bo i kollektiv utan att göra det på riktigt.

Jag var hos läkaren igår och han sjukskrev mig i fem veckor, då jag på jobbet "inte kan hålla en optimal blodsockerbalans" och för att det är jätteviktigt de här sista veckorna i graviditeten. Jag tycker faktiskt det känns skönt - att fokusera, att ha tid, att ha energi till mig själv och till att ta hand om blodsockret på bästa sätt. Nu ska jag "bara" fixa till det sista med lektionerna för någon vecka framåt och städa undan lite på jobbet så känner jag att jag sedan kan lämna över till en vikarie med gott samvete.

Halsontet ger sig inte! Rackarns förkylning som jag och Lyckeli  har dragits med i tre veckor nu. Det måste ju bara gå över nu, tycker man.

Kanske ska vi ta och äta melon till frukost? Det är gott och mjukt för halsen.

Åh, va jag älskar alla fina kommentarer jag får i bloggen! Tack!