Min svärfar är bra, han. Jag frågade om han kunde påta ihop en sån där halv spjälsäng som man har intill sin egen, till bebisen. Jag vågar inte ha bebis liggandes i mitten om Lyckeli kommer in, för hon rör sig en del och sparkar ibland i sömnen. Och om jag nu kan få till amningen den här gången så är det ju skönt att kunna ha bebis i vår stora säng, så en sådan sidosäng hade underlättat mycket. Han åkte för att kika hur sådana ser ut på Barnens Hus och kom tillbaka, eld och lågor, helt upprörd över hur dyra de var. Det satte rejäl fart på honom, han skulle minsann visa att det inte behöver kosta flera tusen för att få en sån säng, och bara två veckor senare står nu det färdiga resultatet här hemma. Se, så fin:

Fin! Baktill går stöden lite längre ut för att undvika att sängen tippar bakåt. Mer stadga, det gillar vi!   Jag ska sätta två små skruvar på undersidan av vår säng och knyta fast bebissängen i dem med ett fint band. Jag har inte lust att sätta beslag i någon av sängarna så det känns som en bra lösning.  

Och så här blev den bäddad. Jag ska försöka hinna få dit ett spjälskydd också, men måste antingen sy ett nytt överdrag till det vi har eller be mamma göra det. Uuuundrar vem som kommer sy det där överdraget i slutändan? *vissel, vissel*   

 

J U L I E

3 maj 2010 07:34

Åhh vad fin den blev! Fiffig svärfar du har, kan han göra en till mig med? :p
Nu är sängen redo för bebis att dyka upp, spännande!!

http://juulieee.blogg.se

 

Sandra syster anni

3 maj 2010 21:02

Gud vad fin sängen blev! Händig far:-) kram

http://Www.sandraochanders.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...