Idag var det förlossningssamtal hos barnmorskan. Det gick jättebra; jag tyckte de var lyhörda för mina och Marcus önskningar (ja, de var två, för en bm gick bredvid min och lärde sig lite då hon skulle börja jobba där inom kort) och de lyfte hela tiden fram att det var VI som skulle bestämma eftersom det är VÅR upplevelse. Jag slipper till och med kanylen i handen, som de tvingade på mig förra ggn och som störde mig oerhört. Om de nu ska sätta en så får de göra det vid behov, inte av slentrian som de gjorde sist.

Några siffror:

Blodtryck: 110/70

Hb: 116 (mitt lägsta hittills, brukar ju ha över 130)

Vikt: Jomen tjena... jag vet faktisk inte, men jag vet att jag gått upp 1.5 sista två veckorna. Har fått mkt vätska i kroppen så jag trodde det var mer, men yäyä, jag vill som sagt inte se siffrorna. Det tjänar inget till.

Sf-mått: 37

Hjärtljud: 130-142. Men alltså, det där med hjärtljud är ju så fånigt. Vi gjorde CTG efter bm-besöket och då sitter man ju med elektroder på magen minst 10 minuter. Hjärtljuden varierade då mellan 119 och 159, så de där få sekunderna man lyssnar hos bm säger ju inte mkt. Jag tänker på att en del anser att gränsen mellan kille och tjej går vid 140.

Nästa tur till Östra blir på fredag, då vi ska göra tillväxtultraljud igen. Ska bli spännande att få resultaten därifrån! Känns som bebisen är skitstor där inne, ju.

Vet ni hur länge jag sov natt då? Tre härliga timmar. Minst fyra för lite för min del. Men jag hade förvärkar och ont i magen plus en lite ledsen dotter som förhindrade att jag somnade före fyra på morgonen. Jag kompenserade detta genom att stensova 1.5 timma på eftermiddagen, medan Marcus och Lyckeli var ute och lekte. GOTT va det!

En grej till: Veronica och Tristan kom förbi efter middagen. OJ va roligt det är att ha sin bästa vän som granne! De gjorde min kväll, kan jag säga.   

Lyckeli och Marcus gillar att ha morgon tillsammans. De brukar skrota runt lite halvnäcka sådär, båda två, och filura framför barnkanalen. Imorse var det jag som hade morgon med Lyckan men då hennes fina far kom upp så joinade hon honom i badrummet. En liten stund senare kikade jag in, och vad fick jag se då? Jo:

De stod och rakade sig, båda två, minsann. Marcus med rakhyveln och Lyckeli med rakhyvelsfodralet. Söta som få!

16 maj; pojke, 3900 gram, 52 cm. LINNÉA

18 maj; kön?, 3500 gram, 51 cm. MARCUS Fast Marcus tillägger att han egentligen tror 21 maj

17 maj; flicka, 3980 gram, 51 cm. HELENÈ

19 maj; flicka, 3350 gram, 49 cm. LOTTA

19 maj; flicka, kl 06:45, 3990 gram, 51 cm. CATTA

20 maj; flicka, 4092 gram, 50 cm. MIKAEL

21 maj; flicka, 3600 gram, 50 cm. TINA

31 maj; pojke, 4300 gram, 52 cm. ANNIKA

Marcus tycker jag måste ha ett pris om någon gissar rätt på dag. Hm... ska klura ut något bra.   

Min svärfar är bra, han. Jag frågade om han kunde påta ihop en sån där halv spjälsäng som man har intill sin egen, till bebisen. Jag vågar inte ha bebis liggandes i mitten om Lyckeli kommer in, för hon rör sig en del och sparkar ibland i sömnen. Och om jag nu kan få till amningen den här gången så är det ju skönt att kunna ha bebis i vår stora säng, så en sådan sidosäng hade underlättat mycket. Han åkte för att kika hur sådana ser ut på Barnens Hus och kom tillbaka, eld och lågor, helt upprörd över hur dyra de var. Det satte rejäl fart på honom, han skulle minsann visa att det inte behöver kosta flera tusen för att få en sån säng, och bara två veckor senare står nu det färdiga resultatet här hemma. Se, så fin:

Fin! Baktill går stöden lite längre ut för att undvika att sängen tippar bakåt. Mer stadga, det gillar vi!   Jag ska sätta två små skruvar på undersidan av vår säng och knyta fast bebissängen i dem med ett fint band. Jag har inte lust att sätta beslag i någon av sängarna så det känns som en bra lösning.  

Och så här blev den bäddad. Jag ska försöka hinna få dit ett spjälskydd också, men måste antingen sy ett nytt överdrag till det vi har eller be mamma göra det. Uuuundrar vem som kommer sy det där överdraget i slutändan? *vissel, vissel*   

http://www.youtube.com/watch?v=IdZaCvjSHsY

Helst vill Lyckeli vara nakenfis hela tiden. Och vem vill ha kläder på sig, egentligen, då man kan springa runt och vicka rump i all frihet i hemmet?

Jag har fått in två gissningar på när bebisen kommer till, men sprarar dem i förhoppning om att få in några till innan jag slänger in dem i listan.   

Jag har många tankar just nu, som snurrar. Mycket som handlar om Lyckelis brännskadeolycka som skedde för drygt ett år sedan. Jag kan fastna i den, älta den och våndas, önska den ogjord. De flesta dagar går det bra, då ser jag hur glad och sprallig hon är, hur fint de flesta ärren läker och hur bra hon hanterar sina plåster och smörjningarna av det område som fortfarande läker. Men då och då slår det mig hur ont det måste ha gjort, hur mkt jag vill skydda henne och hur gärna jag hade tagit det åt henne. Burit det så hon slapp. Enligt läkarna så minns hon inte, varken smärtan eller händelsen, och det är ju en tröst. Men jag minns. Och Marcus minns. Och oron och det där lilla sticket av vånda släpper liksom aldrig.

Kanske är jag extra fundersam nu då vi väntar en liten bebis till snart? Kanske är det alla mammakänslor som gör att jag funderar på min roll som beskyddare till mina barn?

Kanske blir jag påmind lite extra om det nu då Lyckeli har en period då allt är "Vaam!" då hon ska äta? Hennes oro över att det ska vara för varmt påminner mig. Jag tror inte alls hon sätter det i samband med olyckan, det är nog snarare ett resultat av våra "Akta, det är varmt!" då hon kommer, i våra ögon, för nära ugnen eller spisen eller då vi måste blåsa innan hon smakar på något. Men det påminner mig.

Kanske är det bara lite svammel från en liten mamma som sitter ensam hemma och vilar i soffan?   Fina familjen är på badhuset och jag låter ryggen återhämta sig under tiden. Hur skönt det än är att de är iväg och hittar på roliga saker som vill jag ha flocken samlad. Jag vill ha dem här, hos mig, helst på samma kvadratmeter, så jag ser att de har det bra, skrattar, är glada. Lyckeli får aldrig flytta hemifrån.... Eller, som Marcus säger, hon får flytta hemifrån då hon är åttio, en stund, sen får hon flytta hem igen.   

Hihiiii! Fler gissningar har kommit in.    Jag funderar på att ändra till ett tidigare datum vad gäller födseln, men kan inte bestämma mig...

16 maj; pojke, 3900 gram, 52 cm. LINNÉA

18 maj; kön?, 3500 gram, 51 cm. MARCUS Fast Marcus tillägger att han egentligen tror 21 maj

19 maj; flicka, 3350 gram, 49 cm. LOTTA

20 maj; flicka, 4092 gram, 50 cm. MIKAEL

21 maj; flicka, 3600 gram, 50 cm. TINA

31 maj; pojke, 4300 gram, 52 cm. ANNIKA

Roligt!

Tjohoo! Första gissningen kom från Lotta.   Så får ju jag själv och Marcus gissa med, för att göra det lite roligare. 

18 maj; kön?, 3500 gram, 51 cm. MARCUS

19 maj; flicka, 19 maj, 3350 gram, 49 cm. LOTTA

21 maj; flicka, 3600 gram, 50 cm. TINA

Hihiiii! Fler som vill gissa?