De är så fina tillsammans, mina fina barn. Lyckeli är så stolt över sin "Mamin" och det riktigt lyser i ögonen då hon får syn på honom. Sådant värmer i mammahjärtat! Benjamin lystrar gärna då Lyckeli babblar in närheten och jag ser fram emot att se dem kunna leka mer och mer tillsammans allt eftersom han blir äldre.

Min fina:

Ja, då var en midsommarhelg till över. Den var fin! Ja, iaf mestadels. Vi tog det mest trista under helgen det första vi gjorde under midsommaraftons morgon: vi åkte till akuten med mitt svullna öga. Marcus blev förskräckt då han vaknade till det här, nämligen:

Det här var ändå EFTER läkarbesöket, då det var bättre... Jag fick iaf antibiotika och kortisonsalva då det enligt läkaren var "en elak infektion".

Efter lunchsovningen åkte vi till Gunnebo slott, där vi inte direkt var ensamma, men det är ju liksom grejen med midsommarfirande.   

Först kollade vi hästarna vid ponnyridningen och sedan var det lite kläng och klätter som gällde:

Lyckeli hittade en slänt som hon skulle springa upp och ner i, tusen gånger minst, och gärna i sällskap av mig eller Marcus:

Under tiden låg Benjamin och chillade lite på gräset:

Då vi tröttnat på gräs, sång och spring åkte vi hem till Marcus föräldrar där vi klädde en egen liten stång, dansade kring den och åt god mat.

Det blev en jättetrevlig midsommarafton!