En liten stund går det bra att ligga på mage, enligt Benjaminsson. Sedan snärtar han över till rygg och jollrar glatt. "Joller" låter "aooooooo" och han drar långa ramsor, ska ni veta.   

Kikar på solen genom fönstret.

Va!? Vasaru?!

Lyckeli slutade sova middag för en vecka sedan. Bara sådär. "NEJ!" sa hon tydligt en dag då vi skulle lägga henne efter lunchen, och lika bestämd har hon varit varje dag sedan dess. "Sova middag INTE" deklarerar hon trotsigt och sätter sig istället med napp och filt för att se på Emil eller Madicken eller Barnen i Bullerbyn en timma efter lunchen. Och den där timman behöver vi alla. Främst hon, då att hon numera inte sover middag inte tar bort att hon är väldigt trött just mitt på dagen. Men även jag och Marcus, då vi är vana att ha två, ibland tre timmar på dagen då vi kan dona med annat; Benjamin, lunchmat till oss, tvätt, städ osv. Det här att hon bara slutat sova middag känns väldigt mycket min unge. Hon var likadan med vällingen då hon var runt året. Slutade tvärt. Bara sådär.

För att hon ska glömma tröttheten försöker vi göra roliga, men inte allför anstängande saker, på tidiga eftermiddagarna. Härom dagen bakade hon chokladbollar tillsammans med sin pappa:

Nåja... bollar och bollar. Goda blev de iaf.     

Marcus: Kan vi inte bara sitta och ha det mysigt tillsammans ikväll i soffan?

Tina: Javisst, gärna!

Marcus: När barnen har lagt sig, och så städar vi lite innan så det är gjort.

(Vi ska ha gäster idag så lite röj efter hör liksom till)

Tina: Ja, och dricka lite vin! Det är jag sugen på.

Marcus: Ja!

Tina: Och så kan vi sortera alla skruvarna i verktygslådan!

Jag är störd....