Jomen jag vet... jag är inte helt objektiv, men jag skiter i det. Min dotter är en talang! Hon är superduperduktig på att teckna, precis som min storasyster och min mamma. Man får tycka att ens egna barn är det underbaraste som finns. Det går nog inte att INTE tycka det! Man får i hjärtat, i sin blogg och till sina närmaste skryta tungan av sig över sina barn och deras bravader, vad det än må vara. Faktiskt!

Ser ni!

Här ritade hon farfars röda bil. Ser ni den glada farfarn som sitter och kör i bilen?

Här har hon ritat "Många, MÅNGA solaj!"

Vi tränar iofs mycket på att rita. Hon gillar det, jag gillar det och Marcus gillar det. Då jag lagar mat är det så passande att hon sitter vid bordet och målar, och då glor Bejamin med stora ögon så jag hinner hacka lök och vända pannkakor eller vad det nu är jag lagar till.

Jag tror det är bra för fantasin med. Angående fantasi hade Lyckeli höll Lyckeli en lång harang idag om att "Jag heter Nasse, du (jag) heter Musse Pigg och du (pappan) heter en anka. Han (Benjamin) heter Nalle Puh och jag tycke de e jojit! (=roligt)"

 

Elin

28 december 2010 19:37

Gud vilka fina bilder :) Tyckte ju helt klart att bilen va finast med farfarn i ;) :D

http://knawsiigt.bloggplatsen.se

 

Maja och JUlia

28 december 2010 21:26

När ens 2,5 åriga dotter ritar så där duktigt och fint, då måste man få skryta, så det så.
Gud vilka fina bilder!
Bilen är ju super proffsig! Heja Lyckeli!!
kram!

http://rundvandring.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...