Direktlänk till inlägg 28 december 2010

Dag 24 - Det här får mig att gråta, del 2

Av Tina - 28 december 2010 21:16

Jag ligger lite back med inläggen från 30-dagars-temat. Men nu är jag på banan igen!


Idag gäller det "det här får mig att gråta". Ojojoj... det är mycket det! Ska vi välja glada saker eller ledsamma saker? Då jag nyss hade ett tema om vad som gör mig glad så får jag ta de ledsamma sakerna nu då, antar jag. Eller? Äh, what the fuck, jag tar både och!


Ledsamt

Barn som far illa. Jag kan inte se typ UNICEF- eller Rädda Barnen-"reklam" på teve utan att lipa läppen av mig. Herregud... de där små småttingarna. Jag kan heller inte se Barncancerfondens infosnutt på teve, den där med fyra stolar varav en är tom, utan att en tår bränner i ögat. Barn får inte dö! Jag vill ta hem alla små, utmagrade, fattiga och undernärda barn och ge dem ärtor och potatismos! Jag vill krama och skydda alla små barn som utsätts för våld och övergrepp och jag vill stoppa allt vad sjukdom heter för små barn.


Jag lipar då jag tänker på hur vi människor tar oss rätten att utnyttja och i många fall plåga andra levande varelser. Det har t.ex varit mycket snack om hur hemskt det är att minkar släpps ut ur sina burar av människor som vill visa sin avsky mot pälsindustrin. Jättehemskt att naturen runt om till stor del förstörs då en så stor mängd rädda rovdjur släpps lösa. Trist för mink-"ägaren" att han får spendera nätterna framöver med att samla i "sina" minkar och förlora massa pengar. Men vet ni? Det är lagom trist och hemskt att leva sitt liv i en trång bur och sedan gasas ihjäl med... Jag kan inte tänka mig att det är positivt för dem på något sätt. Jag vill inte vara så extrem att jag tycker personerna som släpper ut minkarna gör RÄTT, men vet ni? Jag förstår handlingen. Jag förstår deras frustration. Och jag tycker vi kan vända hela diskussionen till hur "rätt" det är av minkägaren att hålla på med det han gör över huvud taget. Ta tag i det från grunden, så att säga. Det här blev långt, men kanske är det bra att ta ett exempel så det inte blir "aaamen, jag vill typ ha världsfred och rädda alla djur, liksom".


Jag gråter då jag tänker på att jag inte får chans att i detta liv tala med min morfar eller min mormor igen. Mormor. Fina mormor som jag kunde prata så bra med, om allt. Fina, lite tokiga, men underbara mormor. Bastanta, trygga, glada morfar. Jag saknar dem så. Varje dag.


Glatt

Vi tar lite glatt som får mig att gråta med!


Jag grät som en ko då Lyckeli för första gången sa att hon älskar mig. LIvet kändes där och då komplett!


Jag gråter som en tok på bröllop. Det är ju så vackert!


Jag grät vid båda mina fina barns födelse. Jag grät varje gång jag tittade på dem då de var sådär yttepytte, för de var ju så fiiiiina och jag fattade inte hur jag kunde få gå iväg med dessa underverk från bb utan att någon stoppade mig. Otroligt!


MÄH! NU liper jag nästan då jag inser att jag redan har skrivit det här inlägget förr! Jag måste ha räknat fel i temana, skrivit fel nummer i rubrikerna eller något. Äh, jag postar det här ändå, ni får stå ut med det helt enkelt.   




 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Tina - 16 mars 2015 15:03

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Av Tina - 11 augusti 2013 16:13


Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Av Tina - 8 augusti 2013 20:59

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Av Tina - 25 juli 2013 22:23


Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Av Tina - 25 juli 2013 16:31


Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se