Ja, nu var det slut på den. Benjamin har lärt sig klättra upp i soffan... från att vi förnöjt har sagt att "jamen BENJAMIN, han är så försiktig, så, inte alls lika galen som sin lilla kamikaze till syrra, som kastade sig från allt möjligt då hon var yngre" så är jag villig att ändra mig till "HAN ÄR GALEN!". Upp i soffan, kasta sig baklänges så jag nätt och jämt hinner fånga hans huvud i näven innan det dimper i golvet, sedan upp igen, försöka ta sig upp på fönsterbrädet, kastar sig handlöst åt sidan och dunkar huvudet i soffkanten, skrattar ända från magen åt sina egna tokerier och så på´t igen. Herregud... inte många minuter jag har kunnat sitta ner på rumpen ikväll, inte.   

Det var nog dött lopp. De hade lika skitskoj båda två!

Igår for vi till Liseberg. Det var inte BARA en nöjestripp, det var även den stora dagen då Lyckeli skulle lämna sina sista nappar till kaninerna för att "bi en toj tjej" som sover utan napp.    Hon var lite reserverad först, men hon såg noggrannt på hur kaninen skickade ner napparna i "nappomaten" så att "kaninbebisana kan ha dom sen, nä dom bij jessna!", enligt Lyckeli.

Kaninen fick lite hjälp att öppna påsen med Lyckans nappar.

    Och så ner i nappomaten med dem!   Lyckan tittade storögt på.

Sedan blev det applåder och diplomutdelning där det intygades att min tjej är "en äka kaninvän" som ger kaninbebisarna sina nappar.

    "Oj, va många nappaj!"

Liiite skeptisk...    Men sedan gjorde hon tuppen upp tillsammans med Herr Kanin.

Då detta stora var avklarat blev det åka av, kan jag lova! Storskrutt fick ett eget åkpass och åkte både med mamma, med pappa och på egen hand i diverse attraktioner.

Även Benjamin bus fick vara med och åka, men det räckte med Ponnykarusellen för hans del.

Åka karusell var ju skitball, tyckte han! Men han hade liiite svårt att sitta stilla. Fötterna skulle vara på hästens öron, på hästens svans, på hästens mage... fram och tillbaka. Marcus fick kämpa för att hålla kvar honom på karusellen över huvud taget.  

Sedan fick han kika på när Lyckeli åkte lite mer, innan vi åt middag, spelade bort några kronor, köpte några chokladguldpengar och sedan åkte hem.