Direktlänk till inlägg 29 juni 2011
...att få en krans att stanna på huvudet på sin unge! På midsommardagen återvände vi till landet där vi åter dansade lite kring stången och sedan stannade ett antal dagar. Underbara landet, där kan man slappna av och där springer barnen runt och njuter mest hela tiden av att ha farmor, farfar, kusiner och farbröder så nära inpå hela tiden.
Den där kransen, ja... den fick inte vara på Benjamins huvud många sekunder. Och Lyckan har halva frissen ner i ögonen, som ofta nu för tiden. Dags att klippa henne, tror jag...
Men fina är de, mina barn, här poserandes med kusin Amanda.
Jag fick ett! Jag fick ett! Ett kort med kransen på!
Lyckeli ägnade nog två dagar åt att smycka kransen med blommor, diverse blad som hon ryckte ur häcken runt huset eller något närstående träd. Fina unge!
Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...
Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 | |||||
6 | 7 |
8 |
9 | 10 | 11 |
12 |
|||
13 | 14 | 15 |
16 | 17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 | 22 |
23 |
24 | 25 |
26 |
|||
27 | 28 | 29 | 30 |
||||||
|