Lyckeli: Nä ja bi stoj ska ja ha så HÄÄÄJ många ban!! *håller upp båda händerna i luften*

Marcus: Ska du ha tio barn när du blir stor?

Lyckeli: Aaaa...

Marcus: Vad ska alla dom heta då?

Lyckeli: Eeee... Fäjin.

Marcus: Färin?

Lyckeli: Mmmm. Och Dajin.

Marcus: Färin och Darin?

Lyckeli: Mmmm! Å Pej, och Jampa, Dunk, Tjumma, Bok och Vägg.

Marcus: Per, Lampa, Dunk, Trumma, Bok och Vägg?!?! Det var fina namn! Är det pojkar, allihop?

Lyckeli: Aaaa.

Marcus. Blir det några flickor då?

Lyckeli: Aaa, Vojajan och Täning. (Vojajan eller Voraran, jag vet inte, och Tärning.)

Jag och Marcus får nog börja spara nu om det ska räcka till julklappar till alla dessa barnbarn!   

Marcus: Titta, här är en sköldpadda i boken! Vet du, den gör som Skalman när den blir rädd, den kryper in i skalet.

Lyckeli: JaHA! Ja, å niglar gö de me.

Marcus: Ja, sniglar kryper också in i sitt skal då de blir rädda, det har du rätt i.

Lyckeli: Ja! Men zebjoj gö inte de.

Marcus: Nej, zebror har inga skal, de springer så fort, så fort när lejonen kommer.

Lyckeli: Ja, å hattaje ha inget kal.

Marcus: Nej, hattar har inga skal, nej...

Lyckeli: Men BANANEJ, DOM kypej in i sina kal!

Marcus: ?!?!

Lyckeli: Å vindjuvoj, DOM kypej INTE in i sina kal, dom flyge iväg istället.

Marcus: Mmmm...