När man är småbarnsförälder inser man att det händer fantasiskt mycket i huvudet på de små, och VAD som rör sig där varierar hela tiden. Alltså de utvecklas så fort och ofta i ruscher, så att man från en dag till en annan tycker att ens barn har blivit minst ett halvår äldre. Men oavsett så är det så himla roligt att få följa sina barn, att få prata med dem, se vad de gillar och vad de inte gillar, höra nya ord och se dem klara utmaningar.

Lyckeli, 3 år och 2 veckor gammal

Älskade Lyckeliten har blivit större. Hon har många funderingar, har börjat prata om sina drömmar och tankar. Idag berättade hon att hon hade drömt om en katt som hade vassa klor och som hade skrämt henne, sedan hade hon ritat ett  hus och då hade katten kommit in i det och skrämt henne igen. Lillskrutt! Hon har börjat smaka mer i matväg och till och med börjat gilla sås (omg!!). Kokt ägg, ris, sushi, banan, sojakorv, jordgubbar och melon är några favoriter. Lyckeli leker en del rollekar, och kan säga "de häj äj pappa fot!" och sträcka fram foten, och "de  häj äj mamma fot!" då hon sträcker fram andra foten. Hon gillar att se på film, rita, måla med vattenfärger, läsa böcker, gunga, plocka sånt vi har i trädgården (vinbär, tomater, physalis) och vara med då någon lagar mat eller bakar. Hon har börjat den roliga leken "varför då?" och hon älskar att höra sagor då hon ska lägga sig. Att bada och duscha är roligt, hon sjunger ofta då hon är i sin egen lilla värld och kan hitta på egen text om det hon gör till kända melodier.

Benjamin, 1 år och 2 månader gammal

Benjamin är en busig grabb! Han älskar att dra ut sladdar som sitter i eluttagen, han har lärt sig klättra upp på stolar och gör det så fort tillfälle ges. Sedan gastar han förbannat då han inte kommer ner. Soffan och sängen (vår säng) tar han sig ner från själv med rumpan först, det fattade han fort. Han vill promt äta med egen gaffel sedan några månader tillbaka och han ser direkt om Lyckeli har ngt lattjo på sin tallrik som han inte har. Därmed vill han inte äta mixad mat så mkt längre, utan ha bitar, precis som syrran. Benjamin säger inget mer än sitt "ÖH!" i kombo med pekfingret. Man hör på tonläget vad han vill istället. För några månader sedan sa han "mamma" och "pappa" några gånger, samt "upp" och "ppp-a!" (hoppa) men det har han inte gjort på ett tag. Han är däremot en hejare på att springa och han försöker skitlyckligt att hoppa när vi har våra dansstunder här hemma i vardagsrummet. Armarna håller han ofta bakåt då han dansar eller rusar framåt mot ngt han vill ha, och munnen håller han ofta helst stängd, fast han ler brett. Han gillar att vältra sig i soffan och är lyckligast då hela familjen är samlad där. Fick Benjamin välja skulle han vilja bo i kollektiv, för ju fler människor - desto roligare. Han är ingen hemma-mys-person, som storasyrran är till större del. Han gillar bilar och tror att hans pappas lilla, gamla Snobben är en bil och kör med den på golvet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...