Idag kommer barnens kusin Gabbi hit. Hon är en mycket poppis person hos mina barn, så det ska bli underbart! Imorgon ska hon vara med på en filminspelning i Majorna (har inte förhört henne om vad det gäller än, så jag får upp och kör henne tidigt. Då Marcus jobbar kommer fina Veronica hit och passar mina barn så länge, och förhoppningsvis sover de ju ett tag efter att jag har åkt. Det är skönt att vara omgiven av snälla och hjälpsamma personer!

Idag är det första dagen Lyckeli är fem timmar hos dagmamman utan att jag eller Marcus är med. Lämningen gick jättebra, hon sket fullständigt i att jag och Benjamin skulle gå hem igen utan satte istället gång med att åka rutchkaka (de var på lekplatsen då jag lämnade henne). "Hej då" vinkade hon och kunde inte ha brytt sig mindre. Skönt! Om en och en halv timma ska vi hämta hem henne och det ska bli spännande att se vad hon har att säga om dagen. Jag är lättad över att detta med inskolningen har gått bra, och då menar jag nog främst för min egen del. Att Lyckeli skulle gilla dagmamman och att leka med barnen där, det hade jag inga tvivel om. Det blir ju som ett ÖF mer, då det bara är 15 timmar i veckan. Nej, det var JAG som fasade in förväg, som inte ville ta det där steget, som inte ville gå till jobbet och inte vara hemma med mina två skruttar. Men vet ni? 15 timmar är lagom. Som att leka med kompisar en stund och det är hon ju gammal nog för att göra på egen hand. Och UllaBritt är världens bästa dagmamma!

Plus att jag och Benjamin har fått läsa böcker i hans stil, på egen hand. Marcus ska börja åka med honom till simhallen då och då, och han ska få göra de där sakerna som vi gjorde med Lyckeli då hon var liten. Men han saknar henne allt, och det gör jag med, de få timmar hon är iväg.

Skrev jag att Benjamin älskar att kolla på kort? Han ÄÄÄÄLSKAR att kolla på kort! Så till den grad att han gråter stora tårar då vi måste slå igen albumet eller datorn och göra något annat väsenligt, som att äta eller sova. Skrev jag att han alltid drar av sig ena strumpan så fort han får tillfälle? Skrev jag att han INTE vill ha skor på sig i bilen? Han gastar, drar, sliter och kämpar tills han fått av sig dem. Skrev jag att han förstår massa ord? Det räcker att vi andas "åka" i någon mening så drar han till hallen och hämtar sina skor. Skit samma om vi talade om att åka till Gotland när vi blir 50... Råkar Lyckeli säga "kaka" i en mening så hänger han i skafferidörren och gormar tills han fått sig ett kex.    Han är bestämd, min grabb! Det är bra, envis och bestämd, det ska man vara, så länge det inte blir överslag på det hela.