Vi ska till Egypten under hösten. Där finns det kolera i vattnet och många drabbas ju av s.k turistmage. Inte bra. Därför valde vi att, förutom Tvinrix, även betala dyra slantar för Ducoral; en medicin emot just kolera och turistmage. Man ska hälla nåt salt jox i 1.5 dl vatten och sedan blanda i medicinen där, för att sedan dricka det. Både barn och vuxna ska ha hel dos medicin, men barnen ska bara ha hälften av det där salta joxvattnet att blanda medicinen i. De ska bara dricka 0.75 dl. 

Bara? Har ni testat att få en ovillig treåring att dricka så m y c k e t som 0.75 dl vätska?!?! Benjamin var inga problem, han klunkade i sig det glatt, bara vi satte i ett sugrör och han fick hålla i glaset själv. Med Lyckeli fick vi köra lock och pock, mutor och hot, vädjan och bus. Herregud, vi gjorde väl alla fel enligt Jesper Juul som man KAN göra, men hey, efter en halvtimma fick hon i sig allt utom en msk ungefär, för den hamnade på tröjan...

Sedan fick de inte äta eller dricka något, what so ever, på en timma. Där började nästa kamp. Tre minuter efter att hon svalt sista droppen var hon tydligen hungrig. Vet ni hur många gånger en treåring hinner fråga "Kan jag få yoghurt?" eller säga "Mamma, jag är törstig, jag vill ha vatten!" under en timma? Måååånga. Men rediga tjejen, hon härdade ut tills timmen hade gått.

Summa summarum gick det bättre än vi trott. VI har fasat för detta; att behöva TVINGA i dem vätskan, men nu var det ju en del bus och skratt blandat med allvarliga tillsägelser att ta en rejäl KLUNK då och då, inte bara slicka på insidan glaset, liksom.

Vet ni vad det "bästa" är? Att det hela ska göras om inom två veckor. Då ska dos nummer två tas. Yiiiha, eller nåt...