Ja, det var ju snart aplänge sedan, men det är faktiskt först nu jag har fört över korten från kameran... så efter ligger jag!

Vi firade självklart Marcus här hemma. På kvällen firade vi också Marcus pappa. Men det som faktiskt betydde mest för MIG (om nu mammor har ngt att säga till om denna dag) var att vi åkte till min egen pappas grav. Det var första gången Lyckeli och Benjamin var där, och det var väääldigt länge sedan jag var där med.

Jag saknar pappa. Jag saknar den pappa jag egentligen inte hann lära känna; den person jag tror jag hade kommit väldigt bra överens med idag. Jag saknar den sidan av mitt förflutna, hans minnen från att jag var liten och hans minnen från hans och mammas tid, då de träffades. Sånt man inte kan få från någon annan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...