Jag kämpar vidare med min diabetes. Den lyder mig inte alls. Vissa dagar är bra, andra mindre bra. Vissa är åt helvete. Igår kväll var en sån helveteskväll. Men upp idag, kämpa vidare. Det SKA gå att komma underfund med detta!

Den där negativa cirkeln - den där gnälliga Tina - den måste stoppas. Jag jobbar med det, varje dag. Inte klaga. Försöka se det positiva. Inte alltid lätt, men jag ÄR ju inte gnällig i grunden! Jag har bara blivit sådan. Jag önskar att inte alla frågade "hur är det?" då vi ses, för antingen får jag ljuga varannan gång, och säga "bra" fast jag mår skit, eller så blir det lätt så att man "gnäller".

- Nja, inget vidare idag.

Eller:

- Nej, det är inte alls bra idag.

Kul. Kul att säga. Kul att höra. Eller inte. Så var det nog -  INTE kul att varken säga eller höra.

Men jag kan ju vissa dagar säga att det är bra, och GUD va skönt det är att kunna säga det. Jag hoppas jag kan säga det allt oftare nu framöver. De dagar jag känner mig fången i min kropp, fången i min sjukdom, de dagarna måste helt enkelt minska.

Måste.

 

Jis

12 juni 2012 21:39

Jag vet hur det är, jag känner mig enormt instängd i min kropp och diabetes. Allt man gör (äter) måste man ju fundera på, hur kommer det att påverka osv. Jag älskade att vara gravid, men jag hatade att vara gravid pga av diabetesen, att mäta, att parera med insulin att hela tiden fundera på hur bebisen i magen mådde pga av det jag åt osv...
Ta hand om dig!

http://www.jochw.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...