Direktlänk till inlägg 20 juli 2012
Mina och Marcus barn har tillsammans med Marcus brors barn en helt fantastisk farmor. En farmor som öser kärlek kring som i överflöd, som inte skulle tveka att göra något i hela världen för sina barn och barnbarn. En sån farmor är man rädd om. Henne uppskattar man och vill väl. Barnens farmor är verkligen en skatt, en verklig skatt som vi får träffa ofta, ofta, till både min, Marcus och barnens lycka.
Här är farmor Barbro med yngsta barnbarnet Linnea, Marcus brorsbarn.
Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...
Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 | 28 | 29 |
|||
30 | 31 | ||||||||
|