Idag är det exakt två veckor sedan David och Lina gifte sig. David, min mans lillebror och en av mina bästa vänner. Och hans Lina, som in i vår familj med skratt och lek och passade där som handen i handsken. Det var en underbar dag och vi är så glada att vi fick vara med på deras stora dag. Här kommer en mängd bilder, tror det är långt mer än vilken vettig bloggare som helst skulle lägga upp i ett och samma inlägg, men det gåååår ju inte att välja ut färre! Men jag väljer i alla fall att dela upp korten i några olika inlägg. Här kommer först några på själva vigseln och fotograferingen efter den, utanför kyrkan. Det är svårt att visa hur härligt det var på vanliga bilder, men det är ju det enda jag har att slänga fram.  Så håll till godo.   

Lyckeli var så redig innan vigseln, då Benjamin sov och vi andra var fullt upptagna med att dona och ordna det sista.

Nyvaken Benjamin som undrar vad tusan det är som ska ske...

Så skred de fram mot altaret. Som vanligt då jag är på bröllop var det så fint att jag lipade. Och nu var det ju dessutom David och Lina det handlade om! Extra känsligt då, ju.

Efter vigseln samlades vi, som traditionen bjuder, utanför kyrkan för att kasta ris och lyckönska. Benjamin var otroligt stolt över sin egen rispåse och kunde knappt vänta tills de nygifta visade sig på trappan. Han hade full koll på att det var dem han skulle kasta på, det hade vi noga berättat.

Så kom de äntligen ut!

Och riset haglade... jag har aldrig sett såna mängder ris kastas på ett brudpar!

"Puss, älskade!"

Ett försök till fotografering på den närmaste famliljen. Jag tror och hoppas att proffsfotografen fick en bättre bild... eller i alla fall en mindre rörig!

Familjen Troll - bröllopsfina!

Jag och Benjamin på väg ner för trappen för gruppfoto.

Här syns det inte från denna vinkeln men hela trappen bakom de närmaste är full av släkt och vänner som var inbjudna till bröllopet. 85 gäster deltog vid middagen och här är det ju en del barn som efter kyrkan åkte iväg med barnvakter.

Jag och min kärlek! Det var ju även min och Marcus femåriga bröllopsdag - 14 juli.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...