Förrförra inläggets rubruk var INTE baj-stank! Det var en BAJS-TANK svärfar grävde ner. Jag förstår att ni är många som blev konfunderade, oroliga, lite - ja, funderasamma. Säkert....två, eller nåt. Så det var skönt att vi fick det utrett! Nu kan vi lugnt gå tillbaka till vardagslunken, utan såna här tvetydigheter. Pjuh! Bajs-tank var ordet. Out and over.   

Haha! På väg till Tildes trollkalas i helgen så låg min handväska bak i bilen. Där Lyckeli sitter... haha! Idag hittade jag ett antal mycket vackra bilder på min telefon. Håll till godo! Och om ni undrar vad det är för prickar hon har i ansiktet, så är det "trollsmuts". Mycket viktigt att ha då man är troll, tydligen. Och nej, hon BRUKAR inte se ut sådär i håret. Eller, iaf inte om jag har lyckats få borsta det och det inte gått mer än 12 minuter. Men troll ÄR rufsiga i håret! Så det så.

Jag undrar allt om det blir något mer landet för vår del i år? Som det känns nu, med en höststorm (!?) som viner utanför fönstret så är det nog bra för i år. Men jag håller envist (dumt?) fast vid att det ÄR inte slut på sommaren, det KAN komma en brittsommar och överrsaska oss, det ÄR ännu augusti! För det är det ju. Och 2006, året då jag jobbade i Trollhättan, vet jag att jag hela september susade ner för backen mot pendeltåget klockan halv sex på morgonen med bara linne på överkroppen. Då var det brittsommar så det stod härliga till! Nu går tankarna mer åt att det nog vore skönt att ta fram termobyxorna... jag dagdrömmer om varma soppor och höstiga gryter snarare än lätt grillmat och vattenmelon. Å andra sidan drömde jag om soppa halva juni med. Det säger en del om (icke-)värmen i år.

Tur att sommaren handlar om mer än värme! För mig har det varit en av de finaste somrarna på länge. Mycket familj, mycket landet, många roliga händelser (bröllop, fester, släktkalas, träff med vänner) och en känsla av frihet. Den känslan har inte infunnit sig sedan innan vi fick barn, så det handlar säkert om att de är såpass "stora" nu att man har möjlighet att vara flexibel. Det är inte längre tokgråt då de måste sitta i en bilstol längre tid än tre minuter. De förstår ORD, liksom, bara det! Haha - jag menar att de är med och pratar, planerar, bestämmer vad vi ska göra.

Ja, det har varit en bra sommar. (Förutom väderhelvetet, då   ) Men sommar är ju mer än värme, eller hur var det vi sa?     

Tjohoo! Vi ska få toalett på landet! Jag gillar landet, men är inte dödligt förtjust i utedasset, om jag ska vara helt ärlig. Till min stora förtjusning ska det nu byggas en toalett INOMHUS! Lyx! En utbyggnad ska på plats på huset, men innan dess ska det grävas ner tank, dräneras, gjutas grund och gudvetvad. Sånt där tar fina svärfar och hans bröder, som ju är de som äger landet, hand om, till den stora lyckan hon oss andra.

Jag förde över en del bilder från kameran till datorn och det blev ju underlag till en del inlägg, insåg jag. Jag vet att jag bloggade kort om blåbärsskogen på landet då det begav sig, men hey, varför inte igen?   

Då vi ska plocka blåbär drar vi oss ner mot Vänern, där riset står tätt. I år har det inte varit så himla mkt bär, annat var det sommaren 2007, samma år som jag och Marcus gifta oss. Ojoj, då dignade riset av skogens läckra, små juveler och jag plockade, plockade och plockade. Jag vet jag stod och skrubbade händerna dagen före jag skulle gifta mig för de hade blivit helt blåa av alla bär. Jag tror det var ett eller två år efter som det också var fullt med blåbär i de dalsländska skogarna och jag åter kunde fylla frysen med dem. Jag är en hamster, en samlare, som äääälskar att plocka bär. Sedan behöver jag inte alls äta dem själv, utan själva njutningen ligger i att komma hem med fulla korgar.

Benajmin drar ut farmor i blåbärsriset. Sjön är inte det minsta intressant när det finns godsaker att stoppa i munnen, menar unge herrn.

"Höhö! Mamma bara fyller på min hink hela tiden, jag hinner knappt äta upp allt! Oj, så behändigt."

Lyckeli på bärjakt.

Glada kusiner. Amanda är en mycket prinsessig tjej, det ska helst vara rosa och tiaror för hela slanten. De är otroligt roliga att iaktta i en leksaksaffär; Lyckeli och Amanda. Amanda kommer med en rosa pryl, helt med glitter på. En kam, ett diadem, en docka eller så och säger "Titta, vad vacker den är!" varpå Lyckeli sliter ner en grön traktor eller en pruttkudde från en hylla och kontrar med "Och titta på den HÄR! Titta vad vacker den är!" Haha!

Blåbärsgänget!

Åka skottkärra är ju bland det roligaste som finns. Det minns jag från då jag var liten och fick åka - hur det kittlade och skuttade i magen och hur glad jag var.

Speciellt Benjamin tyckte detta var ett förträffligt, bekvämt sätt att färdas på. I halvliggande ställning höll han benhård koll på hinken med blåbär, smaskade i sig ett och ett med blåa, små fingrar och lät flickorna smaka lite. Ibland. Ett blåbär. Och som sagt, bara ibland.   

Mitt Romney har det inte lätt just nu. Inte helt enkelt att vara högerns presidentkandidat när man har ärkepuckon som Tom Smith, senatorkandidat från Pennsylvania, med sig på tåget. Nu är jag inte något fan av Mitt Romney heller, eller av någon inom den amerikanska högern, utan fnissar mest i mjugg då han titt som tätt får käppar i hjulet. Så även denna nyhet var ju faktiskt mest till behag för mig.

Jo! Tom Smith! Detta under av intelligens, av genialitet och humanitet, fick nyss frågan om han tyckte abort var okej vid en våldtäkt. Han svarade då enligt följande:

”Vi har upplevt något liknande i min familj”, svarade han.
”Och hon valde livet, vilket jag tycker är berömvärt.”
Senatskandidaten tar sedan en kort paus innan han fortsätter med ”…ja, fatta mig inte fel nu, det var inte våldtäkt, men det var något liknande.”
– Liknande på vilket sätt? frågar reportern.
”Hon fick barn utan att vara gift” svarar Tom Smith.
– Är det något som är ungefär som våldtäkt? frågar reportern.
”Från en pappas situation… ja” svarar han.
”Jag menar… det är en liknande grej.”

Ni kan läsa hela artikeln från Aftonbladet här:

http://bloggar.aftonbladet.se/usavalet2012/2012/08/valdtakt-och-att-fa-barn-utanfor-aktenskapet-ar-samma-sak/

Jamen suck... precis. Låt oss hoppas att Smith inte tar sig så värst mycket längre inom det politiska, om man säger så.