Ja, vi som har en bit att åka till och hem från landet stannade kvar över natten till söndagen 19 augusti. Marcus, David och Lina, de galningarna, badade i Vänern (näst intill drivis var det) och tillsammans med Åsa hittade de goda kantareller i skogarna kring gården. Barnen; de lekte mycket i lekstugan. Det är ganska gistet och slitet, men det skiter ju ungarna i, så länge det serverades fika där inne.   

    Cristian skötte marktjänsten

Det finns få personer som får mig att känna mig så välkommen tillbaka från promenaden som Benjamin. Han springer för att möta mig, gastar "Mamma!" var tredje sekund och ser så glad ut att jag går sönder lite i hjärtat av lycka och stolthet över att han är min.

Och på tal om stolt! Haha - kolla - Lyckeli gör looser-tecknet! Fniss... min tjejja, det!

Det har hänt många saker det sista som jag inte hunnit blogga om. Jag hittade kort på kameran sedan över en månad tillbaka. Men nu är de på datorn och jag har laddat över en del. Först tänkte jag ta lite från kusinträffen på Marcus sida som var 18 augusti. Vi höll till på landet och eftersom Marcus pappa är yngst av sju syskon så blev det en del kusiner. En del träffade jag för första gången så det var ju skoj att få ett ansikte på namnet jag har hört då och då.

Så här glad blev barnen farbror David då vi kom fram till landet.   

Som sagt - det var mycket folk.

Barnens andra farbror - Cristian - med sin glada Åsa.

Fina närmaste familjen.

Lyckeli tyckte ett tag att det blev aningen för mycket folk, så hon bestämde sig för att gå hem. En aning jobbigt då det är ungefär 15 mil hem från landet...   

Vi körde grillat till middagen.

Lina och David

Matdags!

Några av syskonen i den äldre generationen - alltså Marcus far och hans syskon -  berättade historier från då de var små och växte upp på gården vi idag kallar "landet".

En trevlig dag! Men jösses va med nya ansikten. Jag blev helt trött i huvudet, som oftast efter nya intryck, och somnade gott den kvällen.