Det har hänt många saker det sista som jag inte hunnit blogga om. Jag hittade kort på kameran sedan över en månad tillbaka. Men nu är de på datorn och jag har laddat över en del. Först tänkte jag ta lite från kusinträffen på Marcus sida som var 18 augusti. Vi höll till på landet och eftersom Marcus pappa är yngst av sju syskon så blev det en del kusiner. En del träffade jag för första gången så det var ju skoj att få ett ansikte på namnet jag har hört då och då.

Så här glad blev barnen farbror David då vi kom fram till landet.   

Som sagt - det var mycket folk.

Barnens andra farbror - Cristian - med sin glada Åsa.

Fina närmaste familjen.

Lyckeli tyckte ett tag att det blev aningen för mycket folk, så hon bestämde sig för att gå hem. En aning jobbigt då det är ungefär 15 mil hem från landet...   

Vi körde grillat till middagen.

Lina och David

Matdags!

Några av syskonen i den äldre generationen - alltså Marcus far och hans syskon -  berättade historier från då de var små och växte upp på gården vi idag kallar "landet".

En trevlig dag! Men jösses va med nya ansikten. Jag blev helt trött i huvudet, som oftast efter nya intryck, och somnade gott den kvällen.

Du är två år. Eller fyra, för den delen. Du har varit i centrum med pappa för att handla lite smått. Mamma möter upp och du går med till parkeringsdäcket för att hämta bilen. Föreställ dig en ENORM vattenpöl. Föreställ dig sedan att du frågar mamma om du får hoppa i den och hon säger JA! Du liksom stannar upp, tror knappt du har hört rätt men skyndar snabbt som attan, innan mamma ändrar sig, iväg mot sjön (!?) för att plaska då mkt att du knappt vet vad som är upp eller ner. LYCKA!

Idag har vi varit produktiva! Haha - innan det ens var lunch hade jag storstädat köket och nedervåningen och dessutom hade jag och barnen bakat bullar. Eller, jag fixade degen och de knådade, kavlade, fyllde med smet, rullade, delade, lade i formar, väntade otåligt medan de jäste, penslade och strödde socker på. Sedan tog vi med oss härigheten till kusinerna på Mogatan och åt upp dem.    En fika med fina familjen är ju aldrig fel.

Jodå! Det blev exakt så poppis som jag hade tänkt mig att ha en liiiten häst att pyssla med på mammas jobb för mina smågrisar. Vi åkte dit igår för att introducea de tre för varandra och allt fortlöpte utan vare sig näsblod, avramlingar eller andra olyckligheter. Tjohoo! De fick klappa, borsta och dona. Lyckeli ville rida men där tog Benjamins mod slut. Han ville INTE rida, inte heller gå med och hålla mammas hand då storasyster red. Istället fick han sitta i bilen, men öppen dörr så jag kunde se honom, och blänga på Pippi på min mobil. Men då jag frågade om han ville sitta på hästen nästa gång så nickade han. Det ville han nog.

När Lyckeli fick fritt spelrum att måla vad hon ville på en canvasduk för ett tag sedan, så blev det "en clown som kissar på gräset". Naturligtvis! Finns väl knappast några med större fantasi än just fyraåringar.

"Ser du, mamma! Han kissar JÄTTEMYCKET!" 

Lyckeli märkte härom dagen att magneterna på kylen också sitter finfint på elementet i vardagsrummet. Denna vackra kreation tog då form:

Lite senare fick hon armar också - synd vore ju annars. Men är det bara jag som tycker hon verkar lite... ja, lite klumpfot!?

Vi har fått en ny häst på jobbet. En shettis, som säkerligen kommer att bli maskot bland alla större travhästar. Och GISSA vems barn som kommer att bli överlyckliga när de får hälsa på mamma på jobbet nästa gång!    

Detta inlägg  blir väl mest riktat till mig själv och mina närmaste, antar jag. På mammas 60årsfest (kort kommer) så pratade jag med min mormors yngsta syster. Även en annan syster till mormor var där och vi kom att prata om alla de syskonen. Jag har försökt att bringa reda i mitt huvud angående mormors syskon länge men det är inte så lätt då de var elva (!!) stycken och jag sällan talar med någon av hennes syskon. Men nu fick jag alltså chansen. Syskonskaran ser ut på följande vis:

Bertil, född 1918

Marianne, född 1920

Iréne, född 1921

Harry, född 1923

Ingrid, född 1924 = mormor

Allan, född 1926

Majbritt, född 1927

Arne, född 1928

Alice, född 1930

Kerstin, född 1932

Anna-Lisa, född 1935

Där har vi hela tjofräsen. Och så lite längre baktåt:

Mormors mamma hette Anna. Annas mamma hette Matilda och Annas pappa hette Anders.

Mormors pappa hette Anders. Anders mamma hette Laura och Anders pappa hette Aron.

Lite kuriosa: de fem äldsta syskonen är döda nu. Marianne hade polio som ung, haltande en del, hade svagt hjärta och bodde i Göteborg. Hon låg död i sin lägenhet i 14 dagar innan man upptäckte att hon dött. Det var på vintern och man tror att hennes hjärta inte tålde ansträngningen i samband med kylan. Alla syskon har hittills överlevt sina partners. Harry ansågs "överintelligent" och satt på Lillhagen (psykhem) många år.

Jag älskar sånt här! Att veta lite mer om personerna jag har i släkten några generationer bakåt. Inte bara vad de heter utan historier om dem; hur de levde och hur de hade det.

På morfars sida tror jag inte att jag har någon kvar. Han hade två bröder. De tre bröderna uppträdde på circus som unga, de var akrobater. Deras mamma dog tidigt. En av bröderna hade horhus i Göteborg ett tag, har jag kunnat läsa mellan raderna. Han var nog inte helt fokuserad på enbart lagliga verksamheter, om jag säger så... Lite häleri och sånt.

"Luktar skumt om detta, hörrö!"

Men om morfar ska jag fråga ut både mamma och moster och morbror. De har säkert massa roliga historier att berätta om den familjen. Jag längtar!