Flera har frågat efter önskelista till Lyckeli. Det finns några saker som hon önskar sig...:

* En cykel (detta är tilldelat farmor och farfar)

* Lejonkungen, gärna alla tre filmerna (detta vill gärna Cristan och Åsa köpa till henne, iaf en av filmerna)

* En liten cd-spelare att ha vid sängen

* Trumset

* Böcker

* Guldhatt (detta har vi tipsat David och Lina om)

* Spel till Ipaden (detta önskar hon sig titt som tätt, hur det kan lösas vet jag inte)

* Cd med sagor att lyssna på. Hon har redan en med Laban och hon ska få en med Pippi av oss.

* Ang kläder har hon en del tröjor i nästa storlek - 110. Men ett par snygga jeans, mysbrallor eller pyjamas i 110 kanske?

* Hon gillar att klä ut sig...   

Jag vill bara tillägga att ni brukar vara så himla bra på att köpa fina, bra, fantasieggande saker till våra barn, ni som brukar komma på våra kalas. Så känn er inte låsta vid listan på något sätt!

Jag skulle bli jättejätteglad om ni skickar mig ett sms om ni väljer att köpa något från denna lista, så kan jag skriva tillbaka om nån annan redan vill köpa det. Så slipper det bli en massa dubbelt.

Tack och hej!

När Marcus jobbar borta på natten så passar jag ibland på att låta Lyckeli sova hos mig hela natten. Hon somnar annars där och så bär vi över henne till hennes egen säng då jag och Marcus ska lägga oss. Det är såååå mysigt att ha henne intill mig, och speciellt mysigt är det att vakna till hennes "Godmojjon!"

Då Benjamin vaknade tassade Lyckeli iväg och hämtade honom, och hand i hand kom de tillbaka in till mig (jag var så trött att jag knappt visste vad jag hette, för det var en morgon som startade två timmar innan jag hade önskat) och så gosade vi ner i oss i sängen en stund till:

Vi var på tour igår; jag och barnen. Till min hemstad - Uddevalla. Där besökt vi först en vän till mig som heter Johanna. Hon har två grabbar; Whilliam som är sex år och Victor som fyller två i oktober. Underbara grabbar, som visade sina leksaker för och lekte med Lyckeli och Benjamin. Efter en stund kom ännu en vän; Elinor, med sina små, fina; Amanda och Arvid. Amanda är bara några månader äldre än Lyckeli och Arvid fyller två sent i höst. Så det blev många fina små bra samlade i Johannas hus i Hogstorp, och det var några härliga timmar vi spenderade där.

Sedan for vi vidare, bara några km i och för sig, till min lillsyster Maja och hennes Anders. De fick för bara några dagar sedan helt ljuvliga kattungar. Bedårande, söta, gulliga, ulliga, gulliga... alltså, man blir ju kattsugen ända ut i fingerspetsarna, även om jag i dagsläget nog hellre vill ha en hund (lite drömmar jag har, att vi inom några år kan få äran att ha hand om en fin vovsing).

Här kommer en bildkavalkad på underverken:

Benjamin fastnade nog på något kort men det blev suddigt, vill jag lova. Han har spring i benen, den gossen.   

På vägen hem somnade Lyckeli, vilket resulterade i att hon sedan inte kunde somna på kvällen. Det blev smurfarna i sängen efter att hon hade legat vaken till tjugo över tio, och lite efter elva, då jag också kom och lade mig, då somnade hon äntligen. När vi pratade om att hon hade somnat i bilen och att det var därför det blev så tokigt, så ilskade hon nästan till: "Jag sov inte! Jag bara vilade mig lite!"

Eller hur...?: 

Midsommarafton imorgon. Jag älskar midsommar! Det är väldens bästa dag under världens bästa årstid. Jag ÄR en sommarperson, jag lever upp då och mår bra, blir liksom mer levande, som Marcus brukar säga.

Imorgon firar vi med bästa storasyrran - min storasyster Teres. Det blir barnen i fokus, precis som det ska vara. Dans kring stången, lunch ute i det gröna (NEJ, det ska inte regna! Inte då, iaf, det bestämmer jag), jordgubbar med glass, grillning och gottigt. Jag längtar.   

Snart beger vi oss mot stora lekplatsen i området, där dagmammorna här omkring samlas varje år dagen före midsommar för att dansa kring stången med alla barn och föräldrar och syskon till dagmammebarnen. Förra året var vi med även om Lyckeli inte börjat gå hos sin dagmamma än, för att ha det som en del i inskolningen, trots att den riktiga inskolningen inte började förrän i höstas. Men i år har Lyckeli alltså gått snart ett år hos sin underbara dagmamma och därför är vi med "på riktigt". Det var väldigt trevligt förra året så jag tror och hoppas på en repris i år. Vädret är kanon, annat än det ska bli imorgon.

Det kan bli en bra dag.

Jag kämpar vidare med min diabetes. Den lyder mig inte alls. Vissa dagar är bra, andra mindre bra. Vissa är åt helvete. Igår kväll var en sån helveteskväll. Men upp idag, kämpa vidare. Det SKA gå att komma underfund med detta!

Den där negativa cirkeln - den där gnälliga Tina - den måste stoppas. Jag jobbar med det, varje dag. Inte klaga. Försöka se det positiva. Inte alltid lätt, men jag ÄR ju inte gnällig i grunden! Jag har bara blivit sådan. Jag önskar att inte alla frågade "hur är det?" då vi ses, för antingen får jag ljuga varannan gång, och säga "bra" fast jag mår skit, eller så blir det lätt så att man "gnäller".

- Nja, inget vidare idag.

Eller:

- Nej, det är inte alls bra idag.

Kul. Kul att säga. Kul att höra. Eller inte. Så var det nog -  INTE kul att varken säga eller höra.

Men jag kan ju vissa dagar säga att det är bra, och GUD va skönt det är att kunna säga det. Jag hoppas jag kan säga det allt oftare nu framöver. De dagar jag känner mig fången i min kropp, fången i min sjukdom, de dagarna måste helt enkelt minska.

Måste.

MEN SKRIV DÅ; om Benjamin i hans bok! För tusan, medan du kommer ihåg hans tvåårsdag. Ska det vara så svårt att komma ihåg?

Igår blev min älskade son två år och det var dags för stort släktkalas. Folk drällde in och Benjamin, som älskar människor och uppmärksamhet, trivdes som fisken i vattnet. Vi har verkligen så fina människor i vår närhet, jag och Marcus, och vi är så glada över att så många kunde komma!

Vi mjukstartade lite i sängen på morgonen med sång och paket.

Största och mest lyckoframkallande presenten blev en spis. Ojojoj va han sken  upp och ojojoj va de lekte där uppe sedan under dagen! Benjamin älskar ju att laga mat, både på låtsas och in real, så det här kände som en klockren present. Lyckeli var så stolt då hon var den som fick dra bort filten som täckte presenten på Benjamins rum.

Lycklig kille!

Han donade och donade. Runt midjan har han ett bälte med verktyg som han fått från storasyster en kvart tidiagre. Det tog han helst inte av alls.   

Kort efter frukost kom barnens farmor och farfar. Sång och paket och massa lek (gissa med vad... spisen, ja!) hela tiden fram tills det var dags att sova middag.

Och vad passar väl bättre innan man ska sova middag än lite bokläsning? Farfar läser bra.

Vid tretiden började folk droppa in, och igen - jag är så GLAD över alla människor och min och Marcus släkt!

Benjamin lagar mat och Tristan diskar. Det är moderna killar, det!

Mat, ja! Jag skulle hålla det enkelt men alla som känner mig vet ju att jag gillar buffe, så att alla kan hitta ngt de gillar. I år körde vi på sallader,eller kalla blandningar är kanske ett bättre samlingsord. En potatissallad med bladspenat, sockerärtor, ngt mer jag har glömt samt en senapsvinäger. En blandning av ris och stekta kantareller, en pasta- och färs röra med tomat, en couscoussallad med fetaost, soltorkade tomater, oliver och rödlök. Tre slags meloner. Röka champinjoner, och vitlöksfrästa champinjoner. En sallad med färsk vitkål, äpple och massa citron, lite peppar, äpplecidervinäger och annat gott. En stor skål med broccoli och sedan, sist men nog mest poppis - nybakade brödsticks med örter, honung och flingsalt.

Fina storasyrran, som sponsrade mig med tårtan till Benjamin. Hon äger och arbetar på Einars konditori (liksom lillsyrran Majas kille gör) och de gör fantastiska bakverk och supergoda bröd där. Åker ni förbi Uddevalla tycker jag ni ska stanna till och fika där. Det ligger längst upp på Kungsgatan i centrum i Uddevalla.

Kolla bara va fin den var, tårtan! Nalle Puh uppepå, och inuti var det ett lager med chokladmousse och ett lager med färska jordgubbar. Sååå god! Jag kunde inte hålla mig från att smaka lite (vilket gav hemska konsekvenser vad gäller mitt blodsocker) men är det någon gång jag ska smaka sånt sött så är det bannamej på mina barns födelsedagar.

Själv hade jag bakat bullar och kärleksmums.

Benjamin flinade och njöt då alla sjöng för honom innan han fick blåsa ut ljusen.

Lyckeli med Amanda - kusin på Marcus sida, och Teodor - kusin på min sida.

Barnen fick ett eget kalasbord och där satt de och hade skoj mellan lekvarven.

Summa summarum - ett mycket lyckat tvåårskalas! Tusen tack för alla fina saker Benjamin fick och framför allt för att ni kom för att fira honom på hans födelsedag!